Across the universe


Jag tackade nej till de största hjärta jag någonsin mött

varför?


Söndag

Ja, då var det söndag kväll och jobb imorgon. Igår kväll tittade jag och lillasyrran på "In to the wild" för femte gången tror jag. Jag älskar den filmen, fast den är väldigt tung att se. Jag blir lika djupt rörd varje gång jag ser den. Huvudpersonen i filmen känner jag verkligen att jag kan identifiera mig med. Han sätter på något sätt ord på mina kännslor. Och det är precis det jag har svårt för.

Jag har ställt en fråga på tjejforumet "stylesearch" som jag tänkte undersöka lite och skriva om sedan här på bloggen. Frågan lyder: Varför sminkar du dig? Och du får gärna svara på frågan här genom en kommentar ocskå. Som jag skrev i inlägget där så kan svaret vara hur långt eller kort som hälst, men du får gärna skriva så utförligt som möjligt med tankar och kommetarer med mera.


Midsommar i småland

Sky

Jag har gjort en ny header nu. Även om den min lillasyster gjorde till mig var fin så passar den inte riktgit mig och min blogg. Så snart kommer den nya att sitta här uppe och lysa upp bloggen.

Nu kom solen och lyste upp tangentbordet och sinnet... det behövdes


Det är egentligen inte så konstigt att människor alltid drömt om att komma till himmlen när de dör













Vad är det jag söker?

Sitter med Googles söknings fönster framför mig, sökfältet är tomt

vad söker jag efter

Jag vill hitta någonting, en ny väg, en ny person, någon som jag
 
Var ska man leta Hur ska man hitta Var är min plats

Vill bort, bort från denna materiella ytliga värld

Vill hitta en plats där man kan andas

En plats där människor lever genom tillit emot varandra

där man lever tillsammans

som hästarna i en flock uppbyggd

genom samspel och förtroende

tiden går, vill göra något av den, inte sitta här och drömma,

bli en del av verkligheten, den verkliget jag drömmer om

...


Att acceptera

Varför accepterar människor alltid allting? Från att vi växer upp präglas vi av hur det är och accepterar läget hur jävligt det än ser ut Jag tror det är det farligaste som finns, att acceptera. Tänk hur folk levde förr i tiden till exempel. Människor med en viss titel kunde ta ett nyfött spädbarn från sin mor för att han eller hon hade makt att göra det. För att någon av deras uppskrivna lagar sa så. Jag kan inte låta bli att tänka hur sjukt det är!
Man kan tänka att vi har dessa system för att vi ska hålla orning på oss själva. Men man kan ju fråga sig hur bra det lyckas? Jag tänker på andra arter, hur deras system fungerar. Utan ord, med endast tillit och ett kärleksfullt samspel lyckas de hitta en harmoni att leva i tillsammans. Ledaren är en utvald individ som blivit ledare genom att visa sig vara lämplig för det. Vi kanske kan gämföra det med någonslags demokrati men enligt mig är även demokrati ett slags själviskt påhitt, även här ett krig mellan olika samhällsgrupper. Tanken bakom det kan säkert varit något fint, men det är nog yvärr itne det vi ser i verkligheten.
Jag tittade precis på Arn - tempel riddaren med min lillasyster. Jag blev alldeles rasande över hur de kunde behandla varandra på detta vis. Och hur människor kan bokstavligt misshandla varandra i GUDS ORD!? Det begriper jag mig itne på.
Jag undrar också hur vi kan acceptera att en galning styr landet vi bor i, om vi tillexempel tar Adolf Hitler som ett exempel. Vi är så präglade av hur systemet ser ut att vi glömmer att det är vi som bestämmer hur det ser ut! Vi har så fullt upp med att tävla mot varandra, människa mot människa, stad mot stad, företag mot företag och land mot land... att vi inte hinner ägna oss åt det viktiga. Kärlek!


Grön design

"Kan man varabåde rik och miljövänlig? undrar forskaren Annika Carlsson-Kanyama. Vi i väst har gjort konsumtion till ett fritidsindresse och nu, när de stora miljöförändringarna kommer, måste vi fråga oss hur rika vi kan bli utan att riskera planetens överlevnad."

Texten som är skriven av Cecilia Bertilsson läste jag i en bok vars titel hette Grön Design som jag precis plastade in. Den är reserverad tyvärr annars hade jag velat låna.

Den rekoenderar jag iallafall...
Kram

Så här ligger det till

Det kan vara svårt att förstå och få en bild av klimatkrisen om man inte är insatt och har förstått själva processen som sker. Jag tänkte idag bara förklara lite kort och mycket enkelt om den globala uppvärmningen. Detta tror jag en femåring skulle förstå.

På jorden idag har vi en medeltemperatur på +15 grader, detta tack vare den så kallade växthuseffekten som är ett naturligt fenomen av jordens kretslopp. Det fungerar som ett täcke för jordklotet och gör det svårare för den solvärmen som trängt in genom täcket att studdsa tillbaka ut direkt. På detta sätt har (vi), liv  kunnat växa på jordskorpan. Om vi inte skulle ha detta täcke skulle medeltemperaturen istället ligga på - 18 grader och livet skulle se helt annorlunda ut på jorden än vad det idag gör. Vi skulle tillexempel inte funnits. Däremot kanske som någon annan varelse? Vem vet...

Genom våra utsläpp av växthusgaser som kommer av våra fossila förbränningar och andra utsläpp som till exempel metangas förstärker vi detta täcke och ännu mindre värme kan nu tränga ut. Det blir alltså varmare och varmare ju mer gaser (ju tjockare täcke). Vi kan själv räkna ut att livet borde börja ändras i takt med klimatet. Alltså kommer de arter som lever idag sorteras bort och utvecklas åt ett annat håll. Detta är ju rätt allvarligt för oss då vi är en av dessa arter.

Än så länge finns det tid för en förändring! Om vi skulle nollställa ALLA våra utsläpp tills imorgon så skulle temperaturen hinna öka ca 0,8 grader innan klimatet är stabelicerat så pass att det inte ökar längre. Det är alltså då allt överskott av växthusgaser omvandlats så att växthuseffekten blir normal igen. Men detta är om vi totalstoppar alla utsläpp under ett dygn och det är inte riktigt realistiskt. Alltså kan vi anta att temperaturen kommer stiga ännu en aning innan vi lyckats minska utsläppen tillräckligt. Alltså, temperaturökningen fungerar inte som om vi tryckte på en knapp. Det fungerar mer som att vi skulle gräva bort den. Även om vi börjar gräva idag tar det ett tag innan högen är bortskyfflad och under denna tiden hinner temperaturen stiga.

Nu fick jag en bra liknelse i huvudet:

Globala uppvärmningen kan liknas med en man som står och skyfflar bort en jordhög. Från det att han börjar tills det han är klar ökar hans kroppstemeratur. När han är klar stabeliseras den åter.  - Okej det var inte alls någon bra liknelse. Men den kan allafall fungera som en uppvärmning för tankarna. =)

Kram<3


Förändringen

"Världen över - på land och i hav, i smältande is och i töande snö, under värmeböljor och torka, i stormens öga och flyktingarnas tårar - ställs viinför allfler och alltmer obestridliga vittnesbörd om att naturens kretslopp håller på att förändras i grunden."

- Al gore


Nyår

Tio ton partiklar föll över malmö uner nyårsnatten 2007-2008! Det är lika mycket som 18.000 bilar eller 20 % av trafikens totala partikelutsläpp under ett år! Enligt uträningar från miljöförvaltningen.

Tänkt på det nästa gång du skickar upp ett fyrvärkeri, är det lönt? ...




Tredje dagen

Nu har jag jobbat tre hela dagar på stadsbiblioteket. Det är lika skönt att komma hem varje dag och jag somnar nästan direkt i soffan. Men nu satt mamma där och sydde så jag gick in till datorn istället. Fast eftersom jag inte varit inne på bloggen idag passade det ju bra.

På lunchen idag läste jag en tidning som hette "grön stad". Den handlade om Malmös miljö och sådant. Jag hittade lite intressanta grejor jag tänkte vidareförmedla här genom bloggen. Det var faktiskt längesedan jag skrev nyheter här. Det får jag bli bättre med.

På första sidan när man slog upp tidingen stod det en text som hette Du är en betydelsefull person! som jag tyckte var jätte fin! Den tog upp det som jag håller så mycket på nämnligen den förändring vi kan skapa med hjälp av vad som kan tyckas som ingenting, det kan till exempel vara ett simpelt leende. Katarina Pelin som skriver texten, och också är Miljödirektör i Malmö stad menar att det du gör och säger har större betydelse än vad du tror. Hon tar upp ett exempel som jag vill citera:

"Gå ut i stan och le mot människor du möter. Vad händer? Nio av tio ler tillbaka. Kanske inte brett men du ser att det glimmar till i ögonen på dem och en och annan drar på smilbanden. Sedan går de du möter vidare och leendet hänger kvar varpå de människor de i sin tur möter ler. Och så vidare."

Därför tycker hon det är viktigt att berätta de saker man gör för en bättre miljö. För de man gör och säger sprider sig efektivare än vad man kan tro.

Detta hänger även lite ihop med en annan sak jag hörde idag. På radiokanalen "din gata" som jag berättat om kom de att prata lite om hopp. Och hur stor betydelse hoppet har för ens handlingar. De tog som exempel trakaserier, vandalisering och sådant. Hur ofta ser man rika gå runt och kasta stenar på brandbilar eller slå in fönster på dagis? Det är nästan alltid i fattiga områden med fattiga människor som liknande saker sker. De todde att detta kunde bero på att barnen som växer upp där lär sig av sina föräldrar att "allt är skit, det är inte lönt att bry sig". Jag tror de har en poeng där, även om det är flera andra faktorer som säkert spelar in här också. Jag tror detta är precis likadant som när jag stöter på människor som inte bryr sig om klimatkrisen och den globala uppvärmningen. Det behöver givetvis inte vara fattiga människor i de här lägena men jag tror delvis det har med bristande hopp att göra. Det kan ha en koppling och det kan vara EN av orsakerna i gåtan som jag ständigt slåss mot -  Vad är det som får människor att inte orka bry sig? Vad håller oss igång?

Kramis<33


Yiihoo!

Lalalalla =D

Jag är glad... vi ska stanna den globala uppvärmningen och leva ett lyckligt långt liv här på jorden!! Eller hur
 gått folk??

Kraam <333

Din gata

Här sitter jag och plastar in koreanska barnböcker samtidigt som jag har radiokanalen "din gata" på i lurarna. Just nu spelas timbuktu som sjunger om rasister och saker som är fel. Tidigare idag pratade dem om nyheter som hänt i andra delar av världen och hur lite koll vi har nu när allt vi har i huvudet är de höjda oljeprisen och de nya avlyssningslagarna, skador bland fotbollspelarna och så vidare... Men tänk, sammtidigt i Kina är 30 miljoner människor drabbade av översvämningar och miljontals tvingas lämna sina hem då vattnet står upp till andra våningen!
   De på din gata tror att detta är för höga siffror, för långt borta och för stora ord för att vi ska kunna uppfatta hur allvarligt det är. Det tror jag med, och det är sjukt att vi kan låta oss försvara oss med detta och bara låta tiden gå. Men som de sa, det är inte vi som drabbas heller. Jag skrev in till dem att jag håller med, det är inte vi som drabbas, dock är det vi som orsakar dem, och de läste upp mitt sms i radion. - Tanketäställare från Mathilde.

Godmorgon

Har just kommit till jobbet. Plastat in tre böcker än så länge. Börjat fundera på nästa inlägg av engagerade bloggar som ska skrvias till nästa månad. Lillasyrran har i och för sig en klar text redan som jag tänkte kunde publiceras här näst. Sen får jag väl börja jaga lite nya bloggar som vill vara med och hjälpa till också.

Men nu återgår jag till inplastningen. Tydligen börjar de flesta inte jobba direkt de kommer hit. Inte vet jag vad man gör här annars men de blev förvånade när de såg att jag började direkt. Så jag tänkte amen då bloggar vi lite då =)

Byebye <33

Månadens inlägg - Juni

Ett historiskt ögonblick utspelar sig framför dina ögon! Nu har första texten i projektet engagerade bloggar lagts ut. Texten är nu skickad till samtliga bloggar som förhoppningsvis publicerar dem snarast. Inlägg nummer ett är skrivet av mig och är från början inledningen till en utredning jag gjort i skolan om klimatpåverkan.
Trevlig lässtund vill jag önska er alla...


Månadens inlägg - Juni
För 100 år sedan var vi 1,5 miljarder människor här på planeten, idag är vi över 6 miljarder. Vår ekonomi har dessutom ökat betydligt snabbare än vad befolkningen har. Vi har under en inte allt för lång tid format en livsstil som tidigare helt gick ut på att jaga och samla till en livsstil som idag helt och hållet bygger på konsumtion. Denna livsstil sprider sig snabbt över världen då den blivit en slags idealbild av hur vi borde leva. Tonårstjejen drömmer om sin egen klädkammare fylld med kläder av senaste mode, en hylla från golv till tak med skor och ett stort sminkbord proppat med smink i alla tänkbara färger och nyanser. Medan tonårskillen drömmer om det egna garaget med de senaste sportbilarna.


Dock är detta levnadssätt helt beroende av en ökad tillväxt vilket i förlängningen innebär att planeten töms på resurser, vi tar fortare än vad naturen kan återskapa. Forskare världen över har nu upptäckt att vårt sätt att utnyttja planetens resurser leder till större problem än vi tidigare anat. Då våra aktiviteter bidrar med ökad halt växthusgaser i atmosfären skapar vi förändringar i klimatet, den så kallade klimatpåverkan. Konsekvenserna av detta är allvarliga och har redan börjat anas runt om i världen. Medeltemperaturen på planeten kommer att stiga, glaciärer kommer att smälta, havet kommer att expandera och kusterna kommer att tränga upp allt högre land. Skogar kommer att konkurrera ut fjällområden, torka och vattenbrist kommer att tvinga tusentals djur och människor på flykt, stormar, orkaner och översvämningar kommer att förstöra ytterligare tusentals människors hem och vi kommer att få bevittna den största massutrotningen av växter och djur som jorden varit med om på flera miljoner år. Men det går inte att stoppa denna utveckling över en natt. Frågan är, ska vi lyckas hejda planetens stigande temperatur innan det når tröskeln då det inte längre är möjligt?


   Vad är det egentligen som driver oss i denna massförstörelse? Hur har en ensam art kunnat gå så långt att den på egen hand kunnat komma att rubba planetens naturliga ekosystem? När vi nämner orsakerna till problemet med klimatpåverkan är det ofta förbränning av olika slag som anses vara boven i dramat. Men vad jag vill ta upp i denna utredning är själva grundorsakerna till problemet, som jag ser det handlar om vårt levnadssätt och vår attityd till allt levande på jorden. Med andra ord vill jag resonera kring hur jag tror att själva problemet finns inom varje enskild människa och att det är här vi måste börja arbeta fram en förändring.

Slutligen vill jag ta upp vad man som enskild individ kan bidra med för en ljusare framtid. Det är trots allt hos individen som makten ligger och det finns mycket vi kan göra för att stoppa denna upphävande utveckling som håller på att ske.

Författare Mathilde Agborg


Gud, nu har jag glömt det igen

Ni som har anmält er till projektet engagerade bloggar, ursäkta mitt dåliga flyt. Jag märker att jag verkligen tar tiden som den kommer, det är inte mycket som blir klart när jag tänkt det. Men första texten är allafall klar och jag ska genast skicka ut den till er. Skriver i mejlet hur jag tänkt ni kan publicera den.

Kan även passa på att säga att är det någon som är intresserad av att hänga på så är det varmt välkommet, ju fler vi är desto bättre. En liten kort presentation om projektet kan väl vara att det hela är ett försök att sprida lite intresse kring en ändrad attityd till klimatförändingarna. Blev det rörigt? Min tanke är allafall att det är vår attityd till klimatproblemet som är det själva problemet och att det är här vi måste lägga energin, vid sidan av att hitta ny teknik givetvis. Men fler människor måste få ett nytt tänkande, och det är det jag vill försöka hjälpa till att sprida på mitt lilla vis.
    Genom att alla typer av bloggar publicerar dessa texter når budskapet ut till läsare av flera olika målsgrupper och intresse kan förhoppningsvis spridas.

Jag är enormt tacksam om någon mer ville ställa upp, vi är en så länge ca 10 stycken har jag för mig. Alla som vill turas om att skriva inläggen som kan handla om vad som hälst så länge det väcker ett intresse kring fortsatt hållbar utveckling! Mejla mig på [email protected]
Kram på er!


Om jag ändå vore en hund


Ibland vill vara en hund...
Som inte förväntas svara varje gång någon pratar till en.
Utan bara kan vrida lite på huvudet se oförstående ut och gå därifrån...

...Pust...

Första dagen på jobbet

Jag sommarjobbar på stadsbibliotektet här i Malmö där min pappa jobbar som bokbindare. Idag var min första dag och det var mycket nytt och komplicerat att precenteras för, samt vad som kändes som en miljon människor att le och göra ett trevligt intryck emot. Det tog hårt på krafterna, jag somnade direkt i den nya soffan  när jag äntligen kom hem. Vem kunde tro att ett bibliotek var så komplicerat att sätta sig in i. Men det är klart med alla tusentals böcker och alla dess system och, jag kommer inte ens ihåg ved det heter, de där bokstäverna man läser av var i hyllorna en viss bok står. Jag blev visad hur det fungerar med det där bokuppsättandet och jag märkte ganska snabbt att alfabetet var något jag behöver öva på. Där stod jag med en bok i handen och skulle placera ut den på rätt plats. Jag viste att en av hyllorna på detta bibliotek var denne bokens rätte plats, och exakt vilken bok den skulle stå brevid kunde jag räkna ut med hjälp at den bokstavskombinationen. Det tog evigheter för mig, hur ska jag kunna veta vilken bokstav som kommer innan V och efter L bara så där hux flux?

Eftermiddagen uppe på mediecentraler var mycket skönare. Där kunde jag sitta i min egen värld och plasta in böcker och ordna med nya talböcker och cd-skivor. Där var också min pappa nära till hands och jag kände mig trygg när jag visste att han var i närheten. Vad skulle jag tagit mig till utan honom?

På ett sådant här ställe ser man tydligt vårt otroliga användande av material. Jag menar, är det inte sjukt hur vi kan använda all denna massa av naturresurere bara för att transportera cd skivor som ett exempel? Det var nämligen så att till varje plastfodral kom en kartong där alla cd skivor låg i varsin plastficka. I plastfodralet där skivorna skulle sättas in satt ännu en plastficka var till cd-skivorna. Vi tog ut cd-skivorna ur plastfickorna i kartongen, markerade dem och satte sedan in dem i de nya plastfickorna i plastfodralet. De gamla plastfickorna åkte direkt ner i soptunnan bland vanligt skräp. Inte nog med detta, de plastfickorna som fanns med i plastfodralet dög inte enligt kvinnan som visade mig vad jag skulle göra. De var jobbiga och osmidiga att sätta in och ut cd-skivor i så dem åkte även dem direkt ner i soptunnan. Sedan tog hon nya plastfickor som enligt henne var mycket smidigare och satte in cd-skivorna i plastfodralet. Den kartong där cd-skivorna lagat i hamnade i soptunnan den med.

När kvinnan lämnade mig för att gå på semester plockade jag upp alla kartonger ur soptunnan. De kunde för gudsskull (kan diskuterar för vems skull det är egentligen) källsorteras! Imorgon ska jag och pappa gå ner till källaren och se så vi kan lämna kartongerna där. Det lustiga är att de nämnligen har källsortering i byggnaden. Även alla dessa plastfickor som cd-skivorna kommit i tog jag upp och det blev en hög på säkert 5 cm bara på en kvart. Jag struntade i att hon inte tyckte att de plastfickor man fick med var bra, dom fick duga. Vår bekvämlighet måste komma i andra hand i sådana här lägen tycker jag. Så jag bytade inte ut dem...


Typ sådana här fickor var det som enligt henne inte dög. När det oöppnade platsfodralet öppnas för första gången någonsin är det första som sker att dessa åker direkt ner i soptunnan för att bytas ut mot nästan lika dana. Enda skillnaden var att de andra hade ett "lock", en flik som hängde ner över kanten, ni vet.


Typ sådana här är det jag menar med kartonger som cd skivorna låg i från början i varsen enkel plastficka. Innan vi skulle sätta i dem i en sådan blastbox ni vet med fickor i. Jaja, känns bara som att jag vill förklara detta.

Made in Nature







Bilder från växthuset i Alnarp

Mäktiga natur


En människa är så liten i naturen... det är viktigt att känna sig liten ibland tror jag

På bilden ser ni Sveriges största "guldregn"
& och Sveriges sötaste lilla Karin


...vackra skapelse...

Sann kärlek


Människa & natur = en

Inte Itne

Jag har problem... Jag förstår inte varför jag inte kan skriva inte!! Ni som följt min blogg har säkert stört er på mina slarviga inten som jag istället stavar itne. Ska försöka ändra mitt lilla dåliga följdsätt att skriva inte. Looovar  () = )



Alnarpsparken

Ett nytt hem

Idag har det skett en drastisk omvandling av vår lägenhet. Ny soffa och ny säng till lilla syster, ny fin hundkorg till vovven och en massa små saker som gör hemmet trevligare och bekvämare. När vi väl bytade ut allt gammalt (soffan har mamma haft sedan hon var fem år, hon är nu 48) passade vi på att möblera om också. Vardagsrummet blev mycket luftigare och stiligare trots att det fortfarande är alldeles övermöblerat. Vårt rum, mitt och syrrans, fick sig ett riktigt lyft när vi bytte ut alla dinusarie och paraplymönstrade tidningssamlare mot nya fina "enkelmönstrade", och när sängarna fick nya kuddar och grejor.


Nya soffan och vovven i sin fina korg


Syrrans nya säng

Ändå kan jag inte låta bli att tänka på alla dessa saker. Saker hit och saker dit. Saker överrallt. Det är precis som att allting kretsar runt saker! Vi kämpar för att vårt hem ska bli hemtrevligt och mysigt. Med kuddar och speglar tillverkade i Kina piffar vi till våra hem för vår trivsels skull. Allt för att vi ska bli tillfredställda av miljön i våra hem och ha någonstans att slappna av i denna stressvärld vi lever i. Nu hör det till ovanligheten att vi i denna familjen köper någonting nytt. Det mesta vi äger är inköpt från loppisar eller ärvt från generationer tillbaka. Men det är ändå att köpa saker och snygga till det hemma som är idealet i vårt sammhälle. Jag menar, alla vill väl det?


Mitt skrivbord


en dålig bild på mitt rum uppifrån

Man måste ha lite mod för att våga slänga ut gamla grejor och gå vidare med nya i sitt liv. Nu är jag en mycket nostalgisk människa som kände jätte mycket vemod när det var dags för gamla soffan att lämna oss. Men annars menar jag saker som att kanske lämna sin pojkvän för att ta ett nytt steg ut i livet. När man känner att allt känns så bekant och välkänt. Då ska man lämna allt och upptäcka något nytt. Det är väl så man utvecklas? När man upplever nya världar? Ett par jätte goda vänner till vår familj som bodde i New Orlines sålde alla saker de ägde, lägenheten, sina jobb och allt och flyttade ut i världen för att just som jag sa, börja något nytt i sina liv. Man har ju faktiskt fortfarande kvar allt man tidigare hade. Kanske inte materiellt men alla minnen och kännskor finns ju kvar hos oss vad som än händer. Plus allt det nya vi upplever. På så sätt kan vi ta in mer och mer och lära oss från de vi upplever. Gud vad jag vill ut i världen!

När jag sitter här i mitt perfekta lilla rum som är så fint det bara kan bli, längtar jag bort till en liten hydda i regnskogen. Dansa med de där underbara människorna som lever under stjärnorna, mitt inne i jungeln bland djur och natur. Som lever i harmoni med naturen och sina inre och som itne lever på bekostnad av naturen och sitt eget välbefinnande.

Jag längtar bort, till något nytt och okänt! Till något anorlunda och spännande!

Pussar

                       

Jag och Lillasyster på pusskalas! <33

Jag tycker alltid man blir glad av att se folk pussas! (Här ser ni föresten att jag klippt lugg).

Fördomsfulla landsbygden

När jag var liten drömde alltid om att flytta till landet. Jag hatade att bo i stan, ville ut på landet, i skogen, med djur och natur runt omkring mig. När jag började gymnasiet började jag på ett naturbruksgymnasium och bodde där på internat. Jag blev helt förtvivlad av hur instängda och födomsfulla folk var på landsbygden. Jag klarade itne av det, bytade skola. Dock till en annan naturbruks skola, men denna var mer djurinriktad och inte lika mycket jordbruk. Samt att den låg närmre Malmö, där jag bor. Så jag skulel kunna pendla om jag itne klarade va internatet. Rasism och hat regerade på denna skola med och jag började pendla.
Det är så tråkigt, att det ska vara så här. Men det är itne så konstigt när man tänker efter. I stan kommer nya folk varje dag. Folk med erfarenheter från alla världens håll. Det är en härlig stämning, där jag bor allafall, där man får nya intryck varje dag.

Den dysfunktionella människan

Allt som står här nedan är endast mina egna tankar och inte hämtat från någon speciell fakta, det är bara plockat direkt från mitt huvud. Ursäkta om det blev lite rörigt, det hade inte riktigt hunnit landa i huvudet än.

Vad är människan för något? Är vi ett djur eller vi en helt egen varelse? Nej, vi särskiljer oss från djuren genom att säga att vi har ett så kallat abstrakt tänkande, att vi kan känna empati för andra varelser och att vi kan se konsekvenserna av vårt handlande.

Djur däremot lever endast för att överleva och föröka sig. De tänker inte långsiktigt och känner inget gentemot andra individer. De följer helt sina instinkter, att äta, sova, bajsa och föröka sig. Helt omedvetande lever det endast för att föra sin art vidare. De tänker helt enkelt inte som vi gör - varför gör vi det vi gör? 

Vi människor har lik som djuren instinkter som sitter kvar i oss sedan tidernas begynnelse,allt för att vi ska föra vidare arten, människan. Men samtidigt har vi den här abstraktheten och empatin. Vi kan räkna ut vad som kommer ske om vi gör en viss sak och vi är så intelligenta att vi förstått varför vi gör det vi gör, som att äta, sova med mera. Vi är medvetna om våra instinkter och behov och har dessutom förmågan att tillgodose dessa... Hundra gånger om dessutom!

Alla individer, allt liv på hela planeten är egoistiskt, det är det som håller oss vid liv. Om vi bara skulle låta andra gå före i kön hela tiden skulle vi själv aldrig kommit fram. Det kan vi räkna ut. Vi måste slåss för vår överlevnad. Tänk er själva hur träden i skogen kämpar om den bästa och soligaste platsen. Det träd som växer högst och först får mest solljus och därmed bäst förutsättningar för tillväxt. 

Människan är idag 6 miljarder individer, och till och med över det. Vi står här idag, överst på topplistan av liv. Kan man väl säga? Vi har följt våra instinkter, att föra arten vidare, precis som djuren. Men frågan är, har vi lyckats?
Maten till exempel, alla behöver väl äta? Vi vet med hjälp av talriksmodeller, näringstabeller som någon räknat ut exakt hur mycket näring vi behöver. Varför är det så många som inte äter enligt dessa mått? De äter andra saker istället... Chips, ostbågar, saltapinnar, kakor, bullar, tårtor, sockervadd, glass, segaråttor, hallonbåtar, choklad, karameller, klubbor, räknas det som mat?

Att vi äter så mycket förhållande till andra arter är ju för att vi är så otroligt många (då menar jag människan som helhet, inte per individ). Och här kommer en annan instinkt in i sammanhanget, vår repruduktion. 6 miljarder, vi kan väl säga att vi står överst på topplistan när det gäller överlevare? Men vadå, vi måste ju föröka oss. Men har vi verkligen använt vårt abstrakta tänkande när vi insåg att vi höll på att bli för många?

Vi kan väl slutligen säga att vi levt upp till våra instinkter, med hjälp av vår intelligens kan vi gå hur långt som hälst med all teknik och utrustning. Men eftersom vi har det här abstrakta tänkandet så måste vi sätta en gräns eftersom vi vet att vi trampat ut utanför ramarna för vad jorden klarar av. Vi måste sätta ett stop för hur långt vi kan gå. Istället för att föra vår art vidare i tiden har vi satt oss själva på CITES listan för utrotningshotade arter.


 


Tips

Jag läser en del om vårt klimat, miljön och olika faktorer som påverkar dessa . Det blir en del nyheter och en hel del fakta. Ändå kan jag inte särskilt mycket och det finns alltid mer att lära. Jag tänkte bara tipsa om de sidor jag hittar intressant information på. På en del kan man prenumerera på ett nyhetsmejl. På vissa sidor får man ett mejl/veckan men på någon får man dagligen mejl med nyheter. Och då har man mycekt att läsa.

jag delar in det i två kategorier för lätt fakta och lite mer avancerad. 

Lätt
Naturskyddsföreningen
Konsumentverket
Miljöaktuellt - dagens miljö
Klimat och miljö


Tung
Statistiska centralbyrån SCB - En massa statistik


Människans fiende

Avgasmonstret

Avgasmonster

Ny design

Nu har min lillasyster fixat ny design till mig! Tack söta unge, det blev jätte fint. Nu sitter hon och spelar piano. Sommarlov har hon också den skitungen, det får inte jag förrän imorgon. Och sen ska jag jobba en månad innan jag är ledig, men man har allfall inga uppgifter som ska lämnas in stup i kvarten. Jag följde med syrran och hennes kompis till deras skolavslutning idag. Det var skoj att träffa alla lärare igen. Jag gick nämligen på den skolan för ett par år sedan. Det var lite vemodigt faktiskt.



Bilderna är tagna i pildamsparken!

Crazy Place

Texten till Esmee Denters låt  "Crazy place"

It's the most beautiful thing I think I've ever seen
A homeless child playing with something as simple as a cardboard box and he seems so happy
With that smile on his face like nothing matters he's so serene
When he doesn't even know if he's gonna live through another day worrying about what he's gonna eat

When I look at that it kinda makes me feel guilty
Cause the world that I'm living in only seems to care about having enough money
To buy luxurious things that we don't even need
I'm not trying to be the good girl to save the world cause I do the same damn thing

(chorus)
Isn't it a shame, but we only have ourselves to blame
But love is the most beautiful thing
But its a lost somewhere along the way to money and fame ( to money and fame)
Isn't the world a crazy place...

We were all brought up with different dreams and beliefs
But the one thing we all need is to be loved by friends and family
And when a child like that with no parents around is able to smile makes me feel very weak, small, and vulnerable

When I look at that it kinda makes me feel guilty cause the world that I'm living in only seems to care about having enough money, to buy luxurious things that we don't even need
I'm not trying to be the good girl to save the world cause I do the same damn thing

(chorus)
Isn't it a shame, but we only have ourselves to blame
But love is the most beautiful thing
But its a lost somewhere along the way to money and fame (to money and fame)
Isn't the world a crazy place...

It makes me conscious of all of the things I have and makes me feel oh so fast
It makes me want to follow my dreams
And tries to be a better person
It takes me to a higher level
It makes me wipe away all' a my tears
It helps me put a smile on my face
Cause everything I need is right here...

Isn't it a shame, but we only have ourselves to blame
But love is the most beautiful thing
But it's a lost somewhere along the way to money and fame ( to money and fame),

Isn't it a shame, but we only have ourselves to blame
But love is the most beautiful thing
But its a lost somewhere along the way to money and fame
Isn't the world a crazy place ( isn't the world, .. isn't the world..)


[ Crazy Place lyrics found on http://www.completealbumlyrics.com ]

Youtube gjorde henne känd

Känner ni igen denna tjej?



Esmée Denters heter tösen.

Var inne på Youtube här om dagen och lyssnade på lite låtarsom folk spelat in hemma.  Av en slump råkade jag höra en låt som denna tjej spelat in. Det var känd låt som redan finns och hon sjöng den mycket fint och pesonligt. Jag upptäckte att hon hade massvis med låtar inspelade. Idag såg jag att hon tydligen hade kommit riktigt långt i sitt sjungande. I en filmsnutt berättar hon att det hela började med att hon på skoj la ut en film, som hon spelat in med sin systers webbcam när hon sjunger, på youtube för att se vad folk skulle säga om det. Det kom folk från hela världen och berömde hennes sång och hon fortsatte.

Nu har hon kommit så långt att hon med hjälp av Justin Timberlake fått chansen att spela in en egen singel. Singeln heter Crazy place och handlar om vår (männsklighetens) situation på jorden. Om fattigdom och lyx m.m.

Hon var med på Operah´s show, jag har egentligen ingen aning om hur längesedan detta var men själv upptäckte jag henne igår, där hon pratade om hur hon kommit hela denna vägen tack vare alla youtube tittare och så vidare. Nu har hon en egen hemsida där man kan köpa hennes singel. Alla pengar (eller kanske nästan alla) går till välgörenhet. Fint gjort...

Jag tycker verkligen om denna tjejen, som engagerar sig och bryr sig om annat än pengar och lyx!

Kramis<33

Nu får jag snart ta och skärpa mig

Jag saknar min blogg så nu får jag ta och skärpa mig. Nog ska jag väl hinna med några inlägg även om det här j*vla arbetet tar upp all min tid. På Tisdag ska det vara inlämnat ochdå är allt färdigt för denna termin. Imorgon blir det engelska prov på schemat som jag inte förberett mig ett dugg till. Känns inget vidare. Men jag måste medge att det här arbetet med klimatpåverkan har fått hela mitt intresse dessa veckor. Ändå är allt kaos och stycken ligger huller om buller. Men jag får lämna in det på Tisdag hur det än ser ut så får vi se vad lärarna säger. Det är ett arbete som går ut över flera ämnen så det känns som att jag vill göra det extra perfekt!

Solade på gården idag med lillasystern. Skönt var det men gud vad det ska vara svårt att bli brun!

Det här projektet jag startade med så kallade "engagerade bloggar" det har även de stått lite i skym undan då jag tänkte att de första inlägget skulle bli inledningen i mitt arbete. Vad medarbetarna i projektet säger om det vet jag inte. Får ta och mejla dem nu i veckan. För inledningen är i stort sett klar allafall.

Nu är jag riktigt trött... Godnatt<33

Blogg&plugg

Det går inte riktigt ihop just nu. Precis islutet av terminen och jag håller på med ett miljöarbete som ska inn nästa vecka. När jag är färdig med det kommer jag köpa laptop och vara 100% uppdaterad här igen. Då ska jag även sätta ut hela arbetet här på bloggen så alla intresserade läsare kan se det. Än så länge är bara inöedningen klar, med det går väl frammåt.

Nu har jag klippt mig. Kom hem ett tag sedan. Jag och syrran är sommarfina i håret nu och redo för alla studenter som väntar under veckan. Fårla ta & lägga ut lite bilder. Det är en väldig kontrast ifrån tidigare då jag nu klippt lugg!! Det var längesedan jag hade lugg senast, var väl 10 nått när den växte ut.

Aja... Hej så länge <33

RSS 2.0