När jag var liten drömde alltid om att flytta till landet. Jag hatade att bo i stan, ville ut på landet, i skogen, med djur och natur runt omkring mig. När jag började gymnasiet började jag på ett naturbruksgymnasium och bodde där på internat. Jag blev helt förtvivlad av hur instängda och födomsfulla folk var på landsbygden. Jag klarade itne av det, bytade skola. Dock till en annan naturbruks skola, men denna var mer djurinriktad och inte lika mycket jordbruk. Samt att den låg närmre Malmö, där jag bor. Så jag skulel kunna pendla om jag itne klarade va internatet. Rasism och hat regerade på denna skola med och jag började pendla.
Det är så tråkigt, att det ska vara så här. Men det är itne så konstigt när man tänker efter. I stan kommer nya folk varje dag. Folk med erfarenheter från alla världens håll. Det är en härlig stämning, där jag bor allafall, där man får nya intryck varje dag.