Mykorrhiza på Malmöfestivalen
"Mykorrhiza kommer att vara med på Malmöfestivalens rekozon, Tullgatan. Planeringen och förberedelserna inför detta är i full gång! Vi kommer att ha vår bas på hållbarhetsgatan Rekozonen på södra tullgatan vid Gustav Adolfs torg fredag f.m. till måndag e.m. Där kommer vi försköna gatan, bygga och odla och informera om helgens aktiviteter. Vi kommer anlägga en större odling av grönsaker och perenner på Seved under helgen, vi kommer att hålla workshops och göra spontana guerilla-odlings räder, dela ut plantor. Dessutom kommer vi att laga soppa på Onsdag. Kom och var med! Läs mer om Mykorrhiza på Malmöfestivalen. Kontaktpersoner under festivalen: Olle på 0706569966 eller Britta på 0730864006"
Det är så härligt! Så mycket de gör! Så mycket som händer. Alla växter de sprider på alla ställen de tar sig an, och med den självklarheten de gör det på. Olles beslutsamma blick när han trycker ner muggar med frön i varenda stolpe han passerar. Totalt överlägsen med kärlek som vapen. Så mycket har hänt sedan förra hösten då mykorrhiza, som då inte ens hade något namn bara var ett litet, men dock så sprängladdat samtalsämne. Och nu är det i full gång överrallt. Jag önskar bara att jag var mer "inne i det". Mer engagerad. Vågade mera. Nu bara hänger jag på och knappt det. Men Mykorrhiza och dess medlemmar är verkligen den lilla del av verkligheten som motsvarar mitt hjärtas vilja. De håller hoppet vid liv. Påminner mig om att det finns hopp. Människor som bryr sig. Orkar kämpa. Som vet vad som är på riktigt. Jag känner mig så tacksam för att jag fått chansen att träffa sådana här människor. På ett sådant underbart ställe som Holma. Det var som att komma rakt in i sina dagdrömmar. Och alla de människor som fanns där från alla jordens hörn förenade av sin vilja att förändra. Med hjälp av naturen. Nu är dem här på Malmöfestivalen. Karin, i helgen ska vi dit!
Upp&ner
Allting är upp&ner nu. Och inte bara upp&ner utan upp & ner också! Det här upp&ner går upp & ner och det kan gå upp & ner flera gånger bara på en dag. När det går upp, så går allting upp men när det sedan går ner så följer allt med ner och på så vis är allting upp&ner!!
Det tar på krafterna, denna berg och dal bana. Och jag har börjat bli riktigt snurrig efter så många varv på samma bana. Jag kan knappt gå i trappor längre. Jag har ingen kontroll på när nästa steg kommer. Ibland tror jag att jag ska ramla. Jag får gå jätte sakta. Har ingen kontroll på någonting längre. Inte när allting är ner allafall. När allting är upp så käns det som att jag har fått kontrollen tillbaka. Men sen går det ner igen. Och på så vis orkar jag inte bry mig när jag väl känner att jag har kontroll. För jag vet att det bara är en tidsfråga innan den rinner ur händerna på mig. När allt vänds upp&ner igen.
Och så klart går kontrollen förlorad, när jag tillåter den att göra det. Men med vilken kraft ska jag hålla den kvar? Jag skyller allt på hopplösheten. Den största fienden som finns!
Men jag orkar inte vara negativ. Det är så tungt. Så deprimerande. Och så smittsamt. Därför bär det emot att skriva på bloggen just nu. Vill inte sprida en negativ anda ifall någon skulle råka läsa. Vet inte vad jag ska skriva längre. Det var ju ett tag sedan jag skrev ett ordentligt inlägg. Och jag saknar det. Men det har blivit ett glapp mellan då och nu. Och det måste fyllas för att jag ska kunna gå vidare. Jag tror att successivt håller det på att lappas ihop. Men utan nya intryck går det mycket sakta. Och ingenting händer just nu vilket tar kol på mig! Det är inte lätt att befinna sig i ett glapp.
Hur hamnade jag här? Allting gick så snabbt och så plötsligt fanns det ingen grund för någonting. Allting försvann. Men jag vill inte vandra på en falsk grund. Vill hitta sanningen. Tills jag hittat den får det väl bli lite upp&ner. 
Lasse Lindh
Ligger i soffan med datorn i knät och lyssnar på Lasse Lindh. Ush, får fortfarande ont i magen av dåligt samvete från den dagen vi träffade honom på stan och bara gick förbi honom, fast han försökte få oss att minnas: "Men det är ju jag ju!" ...och vi bara gick förbi. Vi var helt ställda! Kunde inte placera hans ansikte, inte i Malmö. Och jag känner mig fortfarande så hemsk som bara gick förbi honom utan ett ord. Varför!? Karin, ibland är vi bara för knäppa! Hoppas en dag att jag får chansen att ursäkta mig för det där. Haha, men nu verkar han ha fullt upp, och väldigt långt bort. Men det verkar gå så bra för honom nu! Det är han så värd! Jag blev helt förvånad när jag hörde honom på Youtube. Har aldrig riktigt lyssnat på hans musik. Lasse liten.
Saga
Jag har börjat ta emot beställningar av folk som vill få sina hundar avritade.
Maila in en bild till [email protected]
Har redan fått flera beställningar. Det är super kul!
Golden kiss
Älskaälskaälska
Måste den man älskar se det som man ser för att älska en?
.
Se även det som inte är i fokus!
Du behöver inte titta, bara SE!
Hästsaknad
Mina tre vänner från midsommar förra sommaren
Trädet
Känner kraften, styrkan och symbiosen under jordytan. Vet att det finns något större, bara vet. Någonting vi inte ser eller kan förklara. Ett system, som bär oss, håller allt vid liv. Mer vet jag inte. Mer behöver jag inte veta. Så länge mitt hjärta är fyllt av den kärlek som skänkts till mig. Så länge stammen ger mig trygghet, stabilitet, och så länge bladen ger mig lycka och rörelse, behöver jag intet mer.
När omständigheterna avviker
Detta får mig bara och tänka på hur vi själva lever. Vet vi egentligen hur våra optimala förhållanden ser ut? Jag måste ta reda på det. Kolla bara på hur vi lever och vilka hälsoproblem det skapar på oss. Vi mår ju dåligt både fysiskt och psykiskt. Varför lägger vi inte större vikt vid att skapa ett sammhälle som efterliknar våra optimala förhållanden och som tillgodoser våra naturliga behov. Jag tror verkligen att det hade löst så många stora problem. Både hälsoproblem och miljöproblem men också kriminalitet och annan hat och fientlighet. Det är min lösning på allt i alla fall!!
Guerilla garden, for you!
Rätt var det var stod mamma i fönstret och tog foton. De blev ju ingen vidare skärpa efter en så kraftig inzoomning men jag pillar upp dom här ändå!
Killarna i affären precis intill blev mycket glada av att få en butiksrabatt och hjälpte till att bära och kom med en massa frågor. En av dem kom även och kollade på vår heting till gård och blev meget imponerad.
Sen kom grönskan. Flera människor stannade och beundrade skapelsen som höll på att växa fram.
Kolla bara vad grönt och fint det blir. Hela kvällen satt vi sedan och klippte och klistrade för att fixa en skylt och till slut fick vi till det. Nu pryder den rabatten med sin rubrik "Guerilla garden, for you" i hopp om att man ska låta växterna få fortsätta leva och sprida glädje. Men vi får se, det gör alla fall oss lyckliga medan det får stå kvar. Och redan surrar tankarna på vidare bitar att förse med grönska. Nästa projekt blir hundrastgården där rosenbönor och andra rejäla slingerväxter ska få slingra in sig i staketet och förvandla det till en grön mur. Vilket även minskar onödig stress hos de stackars hundarna. Och så fick jag syn på en ännu större "före detta trädrabatt" runt hörnet där vi kanske kan sätta potatis eller något annat spännande? Sedan när skörden vill upp kan man ju alltid sätta ut det i en stor låda brevid jordplätten med en skylt "varsågod och ta möllevångsodlad potatis" eller något?
Nu ska jag försöka sova.
Natti natti
Norge imorgon
Roberto & Chico
Vi gick in i hundrastgården och släppte först bara Angus, men det gick inte, Chico kände sig inte bekväm. Så Roberto kopplade loss honom också. Och de båda killarna gick omring och undersökte lukterna i gråden, kissade sjuhundra gånger över varandras kissmarkeringar. Då och då uppstod det en konflikt, mest då Angus var för framfusig och skulle rida, då sa Chico ifrån och tro det eller ej men det avbröts innan något allvarligt slagsmål uppstod. De knuffade mest runt varandra, brottades, dock väldigt högljutt, och rätt vad det var så stod dem brediv varanda med blickarna demostrativt bortåtvända för att visa att det var över. Jag var proppad av olika känslor, som Angus givetvis kände av. Samtidigt som jag var totalt konsentrerad på Angus kroppsspråk och hela tiden hade bilder av tidigare blodiga slagsmål i huvudet så var det en sån fantastisk syn att se honom trava runt i hagen tillsammans med en hanhund som dessutom var terrier!
Vi skulle givetvis ha slutat när det gick som bäst. Jag tror både Chico och Angus var trötta och väldigt törsiga. För ett par gånger blev brottningsfighterna lite väl på riktigt och tänderna kom med i spelet. Roberto lyfte upp Chico i luften och jag slängde mig över Angus som hoppade och fick tar i Chicos ben. Det blödde från Angus mun och Chico hade ett sår på benet. Men Roberto lugnade och sa att han tvättar det och sätter på tandkräm när han kommer hem så blir det bra igen. Ett allvarligare slagsmål uppstod strax igen och nu avbröt vi och kopplade hundarna som verkligen var överfyllda med damm, blod, slem och avslitet hår. På vägen hem kändes det som om vi varit ute på slagfältet och krigat, även jag var täckt av damm och mitt ansikte var alldeles stelt av smuts. Ögonenlocken var tunga av damm och till och med öronen var fyllda av sand.
Han var som en Ängel, Roberto, som dimpt ner för att hjälpa Angus tillbaka till ett värdigt hundliv där han får leka med sina artfränder i harmoni. Utan en ständig osäkerhet och skräck. Han tyckte mycket om Angus och såg bortom hans beteende. Han såg Angus, och ville hjälpa honom. Vi bestämde att vi ska låta Chico och Angus träffas ibland. Som en terapi för Angus. I morgon ska vi ses vid hundgården och gå en promenad så att hundarna börjar slappna av brevid varandra. Jag är så sjukt nervös när jag tänker på det så att jag mår illa. Känslorna från tidigare slagsmål då Angus haft stora öppna sår i strupen och benen sitter som kristrade innanför huden och anar jag en situation som bäddar för ett slagsmål blir jag skakig i hela kroppen. Och jag ville inte att dessa känslor ska förstöra för Angus ännu mer. Men jag kan inte hjälpa att jag mår lite illa inför i morgon och kan inte hålla mig ifrån Angus utan vill bara ligga och klappa och massera honom hela tiden. Det här blir en terapi även för mig.
God natt
Harmoni
Slav under sitt eget system
" Elin Vägner, väckarklocka, 1941:
Att det går att ställa om vårt samhällsmaskineri och engagera varenda kugge i krigets tjänst, beror på att vår civilisation även under fredliga perioder är inställd på att bryta upp sammanhang, krossa motstånd, omgestalta, erövra. Den måste ha varit tänkt som ett medel till männikskornas frihet och lycka. Men människornas frihet och lycka har kommit att betyda härravälde över jorden. Detta erövrarmål, som alltmer kommit att bestämma utvecklingens hållning, har inte tålit att några gränser bestod för människan. Därför har civilisationen även under fredstid varit på krigsfot. Den arbetar med fart, massa, med krafter som den väcker upp och inte riktigt behärskar. Den är krigisk och nedbrytande, även där den skenbart arbetar uppbyggande. Där den går fram, måste kulturer raseras, naturen skändas och plundras. Dess uppbyggande, uppfinnande, producerande har ett hastigt, nervöst drag. Den har gett den mekaniska människan möjligheten att driva sina idéer och projekt ut i det gränslösa med hjälp av de energier hon tagit i sin tjänst. Men detta har, som vi ser, inte fört till välstånd, lycka och hälsa, utan till olyckor och oro. Människans lycka har måst offras som alltid under krig. För att civilisationen skulle bli jordens herre har människan blivit slav under sitt eget system."
Bärnsten mot fästingen
Jag sökte "naturligt fästingmedel" på google för att det bär mig verkligen emot att hälla gift i min hunds päls då de lagras i kroppen och tillslut påverkar immunförsvaret, även om man inte märker några direkta reaktioner. Så är det bara. Strax fick jag halsbandet presenterat för mig och jag överväger nu att köpa ett. Tänkte kolla upp lite närmre ifall det är någon i närheten som också säljer. Det är en kvinna som verkar väldigt ärlig och seriös som tillverkar dem och det går att beställa på hennes hemsida där du även kan läsa mer om halsbanden. Fungerar inte halsbandet på din hund (det finns individer det inte fungerar på) så skickar du tillbaka det och får pengarna tillbaka. Det är tydligen 1 av 100 som det inte funkar på, (eller osm skickar tillbaka det).
Redan under antiken viste man att bärnsten blev elektriskt laddad om den gneds mot olika material och därför kallade man den för electron. I Tyskand har man använt sig av bärnsten mot fästingar länge. Tänk vad fantastiskt att något sådant är möjligt! Varför varför varför(!) började man avända gift när detta är lösningen!? Och varför är det inte mer känt? Tänk vad mycket ushligt gift vi skulle slippa om man började sälja sådana här hos veterinären och på apoteket istället för giftiga kemikalier!
Och gud vad snygg Angus ska bli med det här läckra halsbandet i sommar!
Foto: Hämtat från hemsidan (länk finns i texten ovan)
Dagens holma tur
Efter en stund i växthuset gick vi till våra vänner i hagen! Det var härligt att ha med Maja för jag såg allting med nya ögon genom henne och blev återigen slagen över hur perfekt allting faktiskt är. Hur vi får vara där ensamma mitt uppe i denna enorma hage tillsammans med dessa fantastiska hästar och skratta åt hönorna som springer runt benen på oss. Vi får verkligen vara med hästarna, som jag alltid önskat att jag fick på ridskolan och jag får möjlighet att leka och lära av hästarna själva. Maja fick rida på Flora, det blev en högdare! Både jag och Flora fick springa av oss i hagen och Maja lär nog ha träningsverk i morgon av att hålla sig kvar på den där breda ryggen.
Den senaste tiden har jag spenderat mycket tid med minstingen, Lilleman. Han är en otroligt rolig filur med en tuff liten mule som ska undersöka och rota i absolut allt! I en kvart kan han stå och rota i en låda med ryktsaker, bita i allt som ligger i den och sprida ut det över marken eller lägga tillbaka det i lådan. Han är väldigt tacksam över att bli kliad och kliar glatt tillbaka. Händer är jätte roliga att leka med, suga på, och ta tag i. Hår är super skoj att rufsa till. Och idag fick han en ny vän i Angus som han blev mycket fascinerad av. Angus uppskattade verkligen hans klivänliga mule och så fort det upphörde strök han sig nära lillemans huvud igen för att säga "men nej, sluta inte!".
Men när jag spenderat ett par tre timmar med Lilleman och ryktat, lekt och löshoppat honnom var han inte Angus favorit längre. Angus hade fått sitta utanför staketet och gnytt för att få min uppmärksamhet, när jag väl gick fram för att trösta honom vände han demostrativt bort blicken och ignorerade mig, tjurig som satan, och tyckte att jag gått kunde få fjeska lite för honom först. Efter att ha klappat och pussat på surkarten tog jag in honom i paddocken för att också han skulle få hoppa lite. Men OJ vad han skällde ut Lilleman när han kom i närheten, "dra åt helvete mallgroda" skulle han nog sagt om han använde samma språk som vi.
Lilleman är en verkligt rolig ponny som är otroligt snabblärd och sammarbetsvillig. Nog en av de hästar som jag kommit närmst på kortast tid. Han är så glad, positiv, nyfiken och lekfull. Vi har dansat ett par gånger tillsammans och han följer mig som en spegelbild. Kopierar mina rörelser och vänder sig i exakt samma ögonblick jag vänder mig, snurrar runt och trampar exakt då jag trampar. Maja tog några bilder men det syns självklart inte så bra på bild. Men urkul är det att han är så följsam.
Obervera att han hela tiden speglar mina ben med sina bakben, såg det nu när jag såg bilderna, rätt coolt
Dansen avslutades med en kyss (den som ser bilden behöver ju inte veta att jag har en morot i handen, om jag nu inte nödvändigtvis måste avslöja det)
Jag satt också lite på honom. Skulle kolla hur han reagerade på "trådridningen" men självklart gick det åt skogen. Jag fokuserade inte 100% och så klart blir inte reslutatet 100% då heller. Det var mest för sittandets skull. Det är alltid roligt att sitta på Lilleman, han är så påhittig. Lite bättre gick det med grimma på, då förstod han åtminstone. Men att lära in hjälperna med bara grimskaft, det är något jag vill!
Att han inte svarade på mina halvhjärtade vikthjälper kan också ha att göra med att jag sitter precis bakom hans bärpunkt, ser jag nu...
Under hela tiden vi tillbringade i hagen stod Karin och ryktade Martin. Från att ha sett ut som en enorm teddybjörn för bara tre veckor sedan till att ha kort päls som lenaste sammet, förändringen är enorm. Och marken under platsen de stått var täckt av ett lager av Martins föredetta vinterpäls.
GOD NATT
Guerilla gardening
En vandring genom staden och bomber föll, alla ställen det fanns minsta jord, minsta lilla spricka i marken skulle förses med liv. Här har ni några foton från dagen att beskåda.
Imorgon ska jag ut till Holma och Majsan ska med för första gången. Ska bli härligt att komma dit. Det är en plats man inte vill vara utan! Så nu måste jag sova, de gyllene timmarna är redan förbi.
Mykorrhiza
Jag måste skriva ett inlägg om Mykorrhiza, den alternativa, praktiska ungdomsrörelsen, gräsrotsrörelsen som arbetar med att sprida hopp och medvetenhet samt öka livskvaliten för alla i samhället. Jag hade den fantastiska turen (nästan så att man tror det var ödet) att vistas på Holma just under den tid som några i det dåvarande gänget bestämde sig och satte igång med att bilda nätverket. Vi (jag och Karin) fick äran att vara med på begynnelseträffarna där grunden till det som nu kommit att bli föreningen mykorrhiza och lyssna på allt underbart som sades. Då var jag fortfarande så fashinerad och överväldigad av att äntligen komma i kontakt med människor som uttrykte de tankar och drömmar som sprängde i mitt huvud att jag brann inombords av varje mening de sa. Nu, efter över 7 veckor totalt på Holma har det sjunkit in i mig att jag faktiskt inte är ensam. Men lyckan spirar fortfarande inom när jag är tillsammans med dessa människor. Jag brukar lida av att inte uttrycka det jag har i tankarna (jag har otroligt svårt att höras i folksamlingar), särskilt när det är samtalsämnen jag verkligen brinner för. Men jag tror nästan jag så smått börjar kunna slappna av och finna mig i att bara lyssna. Och tänker att kanske det är så som spärren släpper? Jaja, hur som hälst så är detta en rörelse som vill och gör det jag drömde om och längtade efter, på riktigt och jag är så otroligt glad att jag hamnade mitt uppe i allt detta!
För några dagar sedan hade kärngruppen i föreningen (som är uppdelad i en massa olika arbetsgrupper) ett möta där de skrev ner visionen, målen och så vidare och skrickade ut det till övriga deltarna. Jag tänkte klistra in det här för att visa vad vi står för.
Om Mykorrhiza
13-15 Mars hade vi ett seminarie på Holma som var fantastiskt! ca 30 pers dök upp och med hjälp av kommunikationsexperterna Paul och Rebekkas professionella ledning bildade vi grunden till nätverket Mykorrhiza.
Vi valde att dela in nätverket i intressecirklar - fristående, självstyrande arbetsgrupper. Detta gör det möjligt för alla att arbeta med de projekt som man brinner för och att nätverkets struktur fungerar utan onödig hierarki.
För närvarande finns dessa intressecirklar, men fler kommer säkert att bildas:
Kärngruppen - med syfte att organisera, koordinera och stötta övriga grupper samt att upprätthålla vision och värdegrund för nätverket
Odlingsgruppen - kommer att rikta in sig på konkreta odlingsprojekt
Folk-köksgruppen - planerar odlingarna inför folk-kök på klimatdemonstrationerna i december
Kommunikation/utbildningsgruppen - har fixat en google-grupp, planerar hemsida och funderar på utbildningsprojekt
Aktivitets/Aktionsgruppen - planerar politiska och praktiska aktioner
Bakgrund, vision, metod, värdegrund och verktyg för nätverket Mykorrhiza
BAKGRUND:
Vi är en grupp unga som anser att det behövs en rörelse i sverige som med praktiska metoder verkar för förändring genom lokal försörjning. Vi ville starta rörelsen för att med fokus på lokal matproduktion kunna arbeta med frågor som miljö, hälsa och global solidaritet.
VISION FÖR NÄTVERKET MYKORRIHZA:
Att i samarbete med naturen och varandra skapa livskvalité och hållbarhet för alla.
METOD:
Öka medvetenheten kring hur vår livsstil påverkar vår hälsa, miljön och människor i andra delar av världen
Främja matsuveränitet och globalt resursansvar genom lokal matproduktion, distribution och konsumtion
Med en ny generation odlare skapa ett mer hållbart samhälle
Skapa förutsättningar för autonom behovsbaserad och småskalig produktion på landsbygden och i staden
Främja alternativa projekt och livsstilar, så som självhushållning, kollektiv och kooperativ
Aktivt stödja engagemang från alla, oavsett om man lever i stadskultur eller på landet
Verka som en plattform för kunskapsutbyte mellan generationer och kulturer
Skapa ekologisk balans framför ekonomisk tillväxt
Uppmuntra lösningsfokuserade, konstruktiva arbetsmetoder
VÄRDEGRUND:
Syn på människan som en del av naturen
Ansvarstagande samarbete med ekosystemen
Samarbete framför konkurrens
Jämställdhet oavsett etnicitet, religion, kön, nationalitet, sexuell läggning eller social status
Icke-våld
Lösningsfokuserat arbete.
Öppen och ärlig kommunikation
Solidaritet
Kärlek
Transparens
VERKTYG:
Beslutsfattande: Demokrati som bygger på konsensus
Kommunikation: Non violent communication (Förklaras sist i dokumentet)
Vid behov i aktioner utfört av nätverket: Civil olydnad(längre förklaring sist i dokumentet).
STRUKTUR:
Ideell förening
Söker aktivt samarbete med organisationer som jobbar för liknande frågor
Jag måste också tillägga att ett liknande nätverk nyligen bildats i Europa. De tog namnet reclaim the fields läs mer på hemsidan. 
Bilder från campen som hölls på holma i samband med ESF i Malmö i höstas, hämtade från Reclaim the fields hemsida. Mykorrhiza har också en tillfällig hemsida som du kan komma till genom att klicka, inte här men här!
Betongrosen
Ta gärna med fröer, vatten, några vänner och nåt att gräva och peta med (typ spade, grävkäpp, stor sked:)
Samling kl 14 vid betongrosen i folkets park. Alla välkomna!
Sprid detta, det är nu det händer! "
Jag kommer allafall att vara där! Hoppas vi ses!
