Idag har jag haft en fantastisk dag på Holma tillsammans med Anugs, Maja och Karin. Vi träffade alla goa människor och förklarade att vi inte klarar att hålla oss borta ifrån Holma fler dagar nu. Alla gick runt och pysslade med olika projekt och vi hängde lite med Maräng Markus i växthuset och pratade om alla möjliga saker. Han tycker att vi borde flytta ut dit. De har gått om rum i källaren på korridoren, och GUD ja tack! Det hade varit underbart. Det enda problemet är pendlingen som då kommer att bli ännu värre än nu. Men att vara instängd i stan står jag inte ut med mera nu! Vill vara med naturen och djuren, utomhus! Hela tiden! Vill gå, gå och gå, överallt!



Efter en stund i växthuset gick vi till våra vänner i hagen! Det var härligt att ha med Maja för jag såg allting med nya ögon genom henne och blev återigen slagen över hur perfekt allting faktiskt är. Hur vi får vara där ensamma mitt uppe i denna enorma hage tillsammans med dessa fantastiska hästar och skratta åt hönorna som springer runt benen på oss. Vi får verkligen vara med hästarna, som jag alltid önskat att jag fick på ridskolan och jag får möjlighet att leka och lära av hästarna själva. Maja fick rida på Flora, det blev en högdare! Både jag och Flora fick springa av oss i hagen och Maja lär nog ha träningsverk i morgon av att hålla sig kvar på den där breda ryggen.



Den senaste tiden har jag spenderat mycket tid med minstingen, Lilleman. Han är en otroligt rolig filur med en tuff liten mule som ska undersöka och rota i absolut allt! I en kvart kan han stå och rota i en låda med ryktsaker, bita i allt som ligger i den och sprida ut det över marken eller lägga tillbaka det i lådan. Han är väldigt tacksam över att bli kliad och kliar glatt tillbaka. Händer är jätte roliga att leka med, suga på, och ta tag i. Hår är super skoj att rufsa till. Och idag fick han en ny vän i Angus som han blev mycket fascinerad av.  Angus uppskattade verkligen hans klivänliga mule och så fort det upphörde strök han sig nära lillemans huvud igen för att säga "men nej, sluta inte!".



Men när jag spenderat ett par tre timmar med Lilleman och ryktat, lekt och löshoppat honnom var han inte Angus favorit längre. Angus hade fått sitta utanför staketet och gnytt för att få min uppmärksamhet, när jag väl gick fram för att trösta honom vände han demostrativt bort blicken och ignorerade mig, tjurig som satan, och tyckte att jag gått kunde få fjeska lite för honom först. Efter att ha klappat och pussat på surkarten tog jag in honom i paddocken för att också han skulle få hoppa lite. Men OJ vad han skällde ut Lilleman när han kom i närheten, "dra åt helvete mallgroda" skulle han nog sagt om han använde samma språk som vi.



Lilleman är en verkligt rolig ponny som är otroligt snabblärd och sammarbetsvillig. Nog en av de hästar som jag kommit närmst på kortast tid. Han är så glad, positiv, nyfiken och lekfull. Vi har dansat ett par gånger tillsammans och han följer mig som en spegelbild. Kopierar mina rörelser och vänder sig i exakt samma ögonblick jag vänder mig, snurrar runt och trampar exakt då jag trampar. Maja tog några bilder men det syns självklart inte så bra på bild. Men urkul är det att han är så följsam.


Obervera att han hela tiden speglar mina ben med sina bakben, såg det nu när jag såg bilderna,  rätt coolt


Dansen avslutades med en kyss (den som ser bilden behöver ju inte veta att jag har en morot i handen, om jag nu inte nödvändigtvis måste avslöja det)

Jag satt också lite på honom. Skulle kolla hur han reagerade på "trådridningen" men självklart gick det åt skogen. Jag fokuserade inte 100% och så klart blir inte reslutatet 100% då heller. Det var mest för sittandets skull. Det är alltid roligt att sitta på Lilleman, han är så påhittig. Lite bättre gick det med grimma på, då förstod han åtminstone. Men att lära in hjälperna med bara grimskaft, det är något jag vill!


Att han inte svarade på mina halvhjärtade vikthjälper kan också ha att göra med att jag sitter precis bakom hans bärpunkt, ser jag nu...