Var är problemet?

Jag försöker gå till botten av klimatproblemen. Vad är det som skapat detta problem från början. Det finns fullt av människor som funnit hopp om att vi kan förändra oss och anpassa vårt samhälle till planetens krav. Men sen finns det fortfarande de kvar som inte ger ett skit. Olyckliga människor, som inte vill leva. Var är problemet? Är det människorna som inte bryr sig, som är olyckliga, som är problemet? Eller är det alla människor som låtit dem bli olyckliga, som är problemet?

Jag pratade med en tjej en gång. En tjej som vägrade se sig själv som ansvarig för det här med gobaluppvärmning. Hon sa att hon alltid kommer att fortsätta köpa allt det sminket, kläderna och grejorna som hon köpte. För hon sket i vad som hände med mänskligheten. Hon ansåg människorna som onda varelser, förtjänta att dö.

Hemsk nog är det många jag stött på som delar hennes åsikter.  De vill inte lyfta ett finger för att ändra på sig.

Jag bara tänker... Det finns olykliga människor, männiksor som funderar på att ta självmord, männikskor som svälter sig själva, som skär sig själva, människor som hatar människor. Varför skulle dessa människor bry sig om att ändra på sina levnadssätt för att människor de hatar, ska leva? Det låter helknäppt.

Vad som också är märkligt är att dessa människor ofta finns i rika länder. Det är rika människor som svälter sig och skär sig för att de är olyckliga. Medan människor som svälter av andra skäl, av matbrist, håller sig fast vid minsta lilla hopp de ser.

Någonting är fel.

När det gäller "klimathotet" eller vad man nu ska kalla det. Så behövs varenda människa. Även dessa människor som inte verkar bry sig alls. Vad ska man göra för att få med dem? De behöver tydligen hitta livsglädjen igen så att de kan se hoppet, hoppet som finns där hela tiden för dem som vill se det.

Det är rätt tydligt att konsumtion inte gör oss lyckligare. När blev dessa människor så olyckliga? Varför har dett gått så långt att männsikor vill dö? Vem ska man skylla på?

Jag har inga svar, bara frågor.

453391-151

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0