Appaloosor & delfiner

Idag, på julavslutningen, har jag legat i sengen och varit sjuk. Typisk! Min lärare ringde och sa att jag skulle få Premium, att jag var en mycket speciell person, i en positiv bemörkelse. Blir man inte glad av att höra det, så vet jag inte. Det är en fantastisk tur att jag har så underbara lärare som verkligen hjälper en igenom eländet. Elände är det bara för att jag tycker utbildningen jag går (djurvård) är helt fel, inte bara för mig, utan jag tycker den är fel rent etiskt. Huvudintresset bland eleverna märken man tydligt är själva ägandet av djuren. "Jag vill ha den ödlan, den ormen, den hunden". Och jag känner mig mycket kluven till allt sådant. Jag vet helt enkelt inte vad jag ska tycka, men inom mig känner jag att det är något som är fel. När man har akvarier fulla med vatten som ständigt står och drar en mängd med energi dygnet runt. Även dessa miljoner terrarier som står och suger ut el ur väggarna dagen i enda. Alla tusentals hundar och katter som ska ha kött från våra köttfabriker. Inte minst köttfabrikerna själva, som faktiskt ingår i en del av vår utbildning. Det vill säga uppfödningen av djur som lever sina aldeles för korta liv instängda i små bås utan möjlighet att uträtta sina naturliga behov, bara föra att bli mat till oss. Mat vi inte ens behöver.
   Jaja, imorgon ska i alla fall min lilla syster ha avslutning och den hade jag och K tänkt gå och titta på. Hon ska uppträda med sitt band vilket ska bli jätte roligt att se. De ska spela falling slowly från filmen Once.

Satt och tittade på gamla foton från Skottland, hästarna på ranchen vi bodde var helt underba
ra särskillt visse satte djupa hovspår i hjärtat på en. Även människorna gjorde starka intryck på oss alla. Och inte minst så gjorde delfinerna som kom insimmande till vår stran det med!


Goldbar till höger och en kille jag inte minns namnet på'

Detta är Snowy (eller slowy som vi kallade honom) det var honom jag red mest

Vackra snowyboy

Snowy igen

Den här kusen heter Joyboy och är Mary som jobbade på gårdens häst

Joyboys rumpa

Dinero var en mycket stark karaktär som jag red en gång -
den abslout bästa ridlektionen av dem alla, vi passade perfekt ihop,
 kändes som att vi satt ihop, han följde en som om han var en del av ens kropp

Dinero igen

Snowy kliar sig mot staketet

Joyboy kommer och hälsar

Här stod hästarna några timmar om dagen då turridningen höll på
annars var de ute i sana enorma hagar, de hade de rätt bra här

Goldbar mumsar på sitt hö

Hästarna på väg ut i hagen

Lu hette kvinnan som hade stället tillsammans med sin man, och här är hennes mycket gamla häst som hon vårdade som en prins, minns inte namnet på honom

Snowy får nya skor, i bakgrunden sitter pappa och Bo och hinkar i sig öl (som vanligt, vi kallades "Swedish on the lawn" under vår vistelse där) utanför huset vi hyrde

Denna hästen som jag inte vet namnet på, blev en mycket speciell vän för mig
då vi träffdes första gången på en promenad vid hans hage, jag hade velat träffa honom igen

Här är han i son hage tillsammans med sin lekkamrat, dem var båda unghästar, 4 år

Maja, Joyboy och jag

Joyboy smakar på Majas hår

Hero, en liten appaloosa/Welsh kille som blev Majas favorit, han var ptroligt vacker

Är han inte fin?

Jag, Maja & Isobar innan en uteritt i regnet

Maja uppsutten, glömt vad hästen heter, skäms...

Jag sitter upp på Goldbar, han var mycket stark att rida men det var underbart

På väg ut

Jag på Goldbar. Efter oss Maja och resten av gänget

Snart hemma igen

Goldbar ledig igen

Maja & Isobar och Jag & Snowy innan lektionen med Lu

Snowy och jag passade inte alls ihop, endå var den honom jag red mest.
Han var riktigt lat under mig och verkade inte tycka något var roligt.
Lite galopp blev det allfall till slut

Pam, jag, Lu och Maja

Om en häst kan stå stilla och gå samtidigt så är det Snowy

Maja är alla fall nöjd med ridlektionen och fick mycket beröm av Lu (tillskildnad från mig)

Joyboy är skadad och får stå i boxen

Här rider jag Dinero, misslyckad bild.
 Maja som rider framför fick här rida den 21 årida Quarterhästen searchlight som ägder av en handikapad tjej som arbetade som hästviskare

Här är en bild där hon har gått ur sin rullstol och arbetar med searchligh i en provisorisk rundpadock,
här får hon honom att backa mot henne. 
Jag tog bilder i smyg uppefrån vägen, fick soma in mycket så det blev dålig skärpa

En dag kom delfinerna in för att leka och jag var snabb med att hoppa i det ISkalla vattnet
Jag lovar jag märkte inte hur kallt det var förrän jag efter två timmars vattentrampande hasade mig upp ur vattnet utan att kunna röra kroppen


Det var fantastiskt, en av de bästa uppöevelserna i mitt liv.
Att befinna sig i jämnhöjd med dessa djur i deras hem på deras villkor och dem leka
och simma under fötterna på en.

Vackrare djur får man leta efter

Nu ska jag nanna...
Herre gud 40 bilder blev det!
God natt där hemma i stugan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0