Den andliga världen - naturen
Jag satt nyligen och läste om taoismen på en hemsida som jag länkar till här. Hittade jag detta citatet "Världen går inte att förbättra - den som försöker det kan inget annat än förstöra den". Om det inte skulle funnits en obalans i välden skulle det heller inte finnas någonting som hette taosism, tror jag. Den uppkom ur ett behov som skapats av människans girighet. Jag kan inte låta bli att tänka på hur ofta vi bevisar vilket släkte vi tillhör. Jag läste en bok i sommras. Det var en foskare som hade gjort en studie på vilda babianer och jag häpnas så ofta över hur lika vi är. Hela tiden märker man av detta primattypiska i våra handlingar. Ett kortsiktigt ego som som allt för ofta lyckas ta överhand över vårt förnuft.
Hur som hälst, när jag först kom i kontakt med taoismen, det var i sommras då jag hittade en bok i bokhyllan i vår hytte i Norge. Den hette "Tao enligt Puh" tror jag. Och jag fick gåshud och tårar omvartannat när jag låg i gräset och läste och kände känslan av att någon satte ord på mina osagda och oskrivna tankar. En dag ska jag skriva ner dem, mina tankar. Inte ikväll allfall, jag hänvisar intresserade läsare att gå in på sidan om tao jag länkade till här ovanför i texten.
Jag känner att tao, är en fin tanke för oss människor att lära att ta till oss. Vi känner då att det finns en högre mening, inte en gud som sitter och vakar så att vi gör rätt, utan den verkliga verkligheten, som det är av sig själv. En verklighet där vi är en del av och inte ska särskilja oss ifrån utan leva i balans med. I harmoni, med naturen med naturens lagar, med tao, med vägen, genom att leva i harmoni med oss själva.
"Människan följer jordens lagar
Jorden följer himmelens lagar
Himmelen följer Taos lagar
Tao följer sin egen natur"
Vilket är sant, verkligheten som styr alla lagar eller tron på en gud som styr alla lagar?
Eller är verkligheten och Gud densamma? För att förstå detta låt oss reflektera över begreppet Gud:
http://www.success.co.il/knowledge/images/Pillar2-Supernatural-GodCreates-Man-Sistine-Chapel.jpg
Är Gud en gammal skäggig muskulös varelse som liknar oss, som vi är skapta i Hans avbild, som flera påstår utan bevis? Är Gud en man, om inte, varför ska män likna Gud?! Sitter Gud på molnen ovan och vakar över vem som gör rätt och fel? Är Gud en varelse? Har Han ett namn (Allah, Krishna, Treeninghet: Jehova-Heliga Anden-Jesus) ? som flera olika religioner påstår utan grund. Är det inte därför de delar in sig i tvistande grupper?
Eller är det någon övre verklighet vi ska tro på och leva i harmoni med alla dess lagar? Här följer den korrekta bilden av Gud:
Allt i himlarna och på jorden följer strikt deras bestämde lag, villigt. De är medvetna varelser som har egen vilja. Kanske det låter konstigt från människans perspektiv. Men från Skaparens perspektiv, är allt levande, de kan kommunicera, känna, tänka och välja. Så jorden som kretsnar runt solen vet att hon gör det och hon gör det villigt till Guds befall pga av respekt, vördnad och kärlek. Alla planeter stannar i sin krets runt solen på egen vilja, för att de ska följa den universella harmonin som råder över skapelsen. Med andra ord, allt är underkastat Gud, källan som ger de en absolut känsla av godkännande och kärlek och detta fröjdar dem så de svarar med kärlek tillbaks genom att endast följa deras Skapares konstruktiva lag och design. Samma sak med träd, berg, stenar, hav, allting vet att det de gör är rätt. Atomer är också medvetna varelser, celler, DNA, blod, organer, allt utför sin del av den universella lagen i universumet för att svara med tacksamhet till sin Mästare. Hästen är inte korkad, den är mer intelligent än människan för att den har redan valt att följa harmonin i skapelsen genom att följa sin egen natur och verklighet, medans de flesta människor hittar en alternativ verklighet som strider emot deras natur och emot balansen, till exempel genom att ersätta det motsatta könet med pornografi, homosexualitet etc. Så sedan big bang då Gud öppnade universumet tills Gud stänger det, är allt här i form av underkastade varelser för att människan ska reflektera över dem och lära sig att göra det samma genom att följa sin naturliga väg. Svårare än så är det inte. Så allt har redan valt underkastelse, de som ville testa och se om Gud är den absoluta källan (den enda verkligheten som finns) eller inte kommer till denna värld i form av människor med fri vilja så att de kan reflektera över skapelsen, lära sig ifrån dess tecken, se källan bakom dem, och på så sätt underkasta sig och följa sin egen natur i harmoni med den universella lagen (inte överträda balansen).
[33:72] Vi erbjöd ansvaret om valfrihet till himlarna och jorden, och bergen, men de vägrade att bära den, och var rädda för den. Men människan accepterade den; han överträdde, var okunnig.
Så fort en jordlig gud injekteras i systemt kränks den universella harmonin,
[19:90] Himlarna nästan sprängs, jorden slits nästan i bitar, och bergen smulas nästan sönder.
[19:91] För att de påstår att Den Nådigaste fått en son.
[19:92] Det passar inte Den Nådigaste att Han skulle få en son.
[19:93] Varendaste en i himlarna och på jorden är den Nådigastes tjänare.
[19:94] Han har omslutit dem, och räknat dem en och en.
[19:95] De kommer alla att stå inför Honom på Återuppståndelsens Dag som individer.
[19:96] Säkerligen, de som tror och för ett rättfärdigt liv, kommer den Nådigaste att ösa kärlek över.
Så Gud sitter inte endast och räkar hur många goda verk jag gör och hur många onda jag gör. Gud är källen som håller i allt och försörjer allt, och utan Honom skulle inget kunna existera. Alla kan känna Guds kärlek i sitt hjärta om de lyssnar på att följa sin natur istället för att droga sig med fantasier i en alternativ verklighet.
Gud har inget namn för att Gud är ingen varelse som man kan lägga etikett på. Alla fina namn/egenskaper tillhör Honom.
[17:110] Säg, "Kalla Honom GUD, eller kalla Honom Den Nådigaste; vilket namn ni än använder, tillhör de bästa namnen Honom."
Gud är inget vi kan beskriva eller föreställa oss. Den som tar hand om dig finns ytterst ute med absolut auktoritet över allt och innerst inne nära dig. Den Nådigastes ansikte finns var än du kollar och är med dig var än du befinner dig. Han visar dig de två vägarna och du väljer att vara tacksam eller otacksam.
Nu kan jag säga att den enda anledningen till att vi drabbas av katastrofer är pga våra egna verk. Gud skadar inte oss, vi skadar oss själva när vi väljer att handla emot var natur. Föreställ dig att himlarna, jorden och allt på den: De följer ständigt den universella harmonin utan minsta avvikelse, var och en följer sin egen natur i den stora helheten – sen börjar ett samhälle människor leva emot denna universella harmoni, kränker balansen, ...
[55:7] Han konstruerade skyn och etablerade balansen (lagen).
[55:8] Ni ska inte överträda balansen (lagen).
...kränker lagen, emot deras natur. Vad händer då? Jorden kommer automatiskt att ogilla detta och inspireras av sin Mästare att revoltera med naturkatastrofer så att människor minns, och balensen återupphålls.
[30:41] Katastrofer har spritt sig på hav och land på grund av vad människorna begått. På så sätt låter Han dem få känna på konsekvenserna av en del av sina verk, så att de ska kunna återvända (till de rätta verken).
Men när ett samhälle insisterar på fel, trotts att den har fått flera varningar, då får de inget uppskov längre och ett permanent straff sker genom att jorden eliminerar samhället. Så här har systemet varit genom alla forna tider. Ett bra exempel i Reciteringen (Koranen) är Farao och hans folk som eliminerades totalt, idag har vi deras pyramider som tecken. Faraos Egypten var en stormakt, som dagens USA:
[44:25] Följaktligen lämnade de många trädgårdar och bäckar bakom sig.
[44:26] Skördar och ett lyxigt liv.
[44:27] Välsignelser de åtnjöt.
[44:28] Allt detta lät vi andra människor ärva.
[44:29] Varken himlen eller jorden grät över dem, och de fick inget uppskov.
Observera i sista versen att himlen och jorden har känslor.
Jag tror denna förklaring lägger ett nytt ljus på det hela och rättar till begreppet Gud som har förvanskats av "erfarna" filosofer och religionister som inte gjort något mer än förstört det pga deras injektioner av personliga åsikter, injektioner av fantasi gudar och maktlösa mänskliga idoler.
Religion är ett livstil, och alla har ett livstil, min livstil är underkastelse till min Skapare precis som alla villiga underkastade varelser i himlarna och jorden gjort. Även människor som inte underkastar sig villigt är redan underkastade, de kan inte ändra sin natur.
[3:83] Söker de annat än GUDs religion, när allting i himlarna och på jorden underkastat sig Honom villigt och ovilligt, och till Honom kommer de att återföras?
...kränker lagen, lever* emot deras natur
Glömde skriva detta,
Mathilde: "En verklighet där vi är en del av och inte ska särskilja oss ifrån utan leva i balans med."
Verklighet = Gud
Är vi en del av Gud? Ja för att Gud blåste i oss från sin egen ande, därför behöver alla själar minnas Verkligheten/Gud för att må bra.
PS detta göra oss inte gudomliga.
En vers som bekräftar det jag sa:
[17:44] Prisar Honom gör de sju universumen, jorden, och alla i dem. Det finns ingenting som inte prisar Honom, men ni förstår inte deras glorifiering. Han är Barmhärtig, Förlåtare.
[59:21] Om vi skulle uppenbara denna Recitering (Koran) för ett berg, skulle du se det darra och smulas sönder av vördnad för GUD. Vi återger dessa exempel för människorna, så att de må reflektera.
[59:22] Han är den Ende GUDen; det finns ingen annan gud än Honom. Den Som Känner till alla hemligheter och tillkännagivelser. Han är Den Nådigaste, Barmhärtigast.
[59:23] Han är den Ende GUDen; det finns ingen annan gud än Honom. Kungen, den Heligaste, Friden, den Trognaste, den Överlägsne, den Allsmäktige, den Mäktigaste, den Ärbaraste. Prisad vare GUD; högt överlägsen idolerna de sätter upp.
[59:24] Han är den Ende GUDen; Skaparen, Grundaren, Formgivaren. De vackraste namnen tillhör Honom. Prisar Honom gör allting i himmlarna och på jorden. Han är den Allsmäktige, Visast.
