Vi är som eld

Sent igårkväll satt jag vid köksbordet med värmeljus och musik och kände in stämningen. Självklart hade jag även papper och penna och det resulterade i följande.

Sitter här och tänker på hur mycket vi är som eld. Framför mig har jag fyra värmeljus, fyra små lågor. Det slog mig precis hur precist det kan översättas till oss människor. Lågorna jag tittar på är alla samma. Alla fyra är samma fenomen, samma, vad ska man kalla det, energi, samma ting. De är samma här som på andra sidan jordklotet. Alla lågor som existerar i detta ögonblick är samma eld. De är separerade men samtidigt inte. Samma källa, samma helhet som existerar kosntant, men som en yttre "nyckelkod", ett visst mönster av händelser som låst upp denna eviga och konstanta källa och fört in den i den fysiska världen för en tid.

Vi är exakt det samma, vi är alla samma ljus, vi är lågor av samma enhet. Som tänds utifrån en inbördes kod, utifrån samma förutsättningar. Den mänskliga koden i det här fallet. Den som tänder en låga som varar för en tid, slocknar och sedan tänds igen i en ny samling av materia någon annanstans på jorden. Vår existens försvinner inte bara för att ett liv slocknar. Existensen bara brinner i olika materia. Just nu brinner mitt liv i den materia som jag består av för tillfället. Det är upp till mig att hålla brasan vid liv, stoppa in nytt brännbart material och föda elden med det som brinner bäst och längst så att jag kan hålla min egen låga frisk.

Jag kan släcka ett av ljusens lågor nu, och jag kan tända det igen, det är samma närvaro som innan. Det spelar ingen roll hur stor elden är, det är samma närvaro. Dessa små lågorna är det samma som en enorm skogsbrand. Det är alla bara fönster till något mycket större än alla storlekar som någonsin kommer finnas.

Detta är såklart bara självklarheter. Men när man verkligen känner det ända in i själen, så känns det som en upplysning. Jag är tacksam till elden. Att den gav mig denna stora liknelse över min egen skapelse och existens. Mänskligheten. Jag känner kärlek. Och även kärlek är en perfekt liknelse för detta. Alla upplevelser av kärlek är samma kärlek som för tillfället strömmar genom det fysiska.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0