Välfärd
Välfärd
Det finns hur mycket information som hälst om välfärdens negativa inverkan på hälsan och det har varit svårt för mig att begränsa mig. Hela Internet är proppfullt av artiklar och siffror på hur många människor som far illa på grund av så kallade välfärdssjukdomar varje år. Till sist valde jag i alla fall att utgå ifrån en uppsats jag hittade skriven av en socionomstuderande tjej vid namn Marlene Jernberg. Hon har utrett välfärdens inflytande på oss här i Sverige. Och jag valde sedan att avluta med att se till de större perspektiven, det vill säga hur vårt välfärdssamhälle bygger på att människor i andra delar av världen mår dåligt och hur det i sin tur även påverkar planetens tillstånd. Men vi börjar i Sverige.
Det första vi kan göra är att göra klart för oss vad definitionen för hälsa är. Enligt världsorganisationen WHO är ordet hälsa en beskrivning av en individs välbefinnande fysiskt, andligt och psykiskt. Det måste alltså inte bara vara frånvaro av sjukdom.
Ohälsan i Sverige ökar i takt med välfärden och man kan undra hur detta går ihop. Det är egentligen inte så svårt att förstå med tanke på hur snabbt allting förväntas gå i dagens samhälle där effektivitet och perfektion är det som eftersträvas av oss. Vi får svårt att andligt hinna med i detta moderna rus och våra naturliga behov trängs undan allt mer då det som prioriteras är framgång.
Psykisk ohälsa ett av de största folkhälsoproblemen i Europa idag. År 2007 var psykisk ohälsa enskilt den största anledningen till att människor var sjukskrivna. 58 000 européer avlider varje år på grund av självmord och ca 588 000 vårdas på sjukhus i samband med självmordsförsök.
Stress, ångest, depressioner, beteendestörningar, ätstörningar, olika typer av beroenden, sömnbesvär och andra välfärdsjukdomar är begrepp som är mycket omtalade i media nu för tiden. Svenskarna missbrukar sprit, röker, tröst äter och tar antidepressiva medel som aldrig förr i Sverige.
År 2005 gjordes en undersökning där 34 500 svenskar deltog. Denna undersökning visade att andelen "ångestfyllda" i befolkningen hade stigit från 12 till 22 % sedan 1989. De särskilt utsatta för psykisk ohälsa är kvinnorna i samhället. Psykisk ohälsa står för en tredje del av sjukskrivningarna bland kvinnor och 20 % bland män. Detta kan bero på att kvinnans situation i det moderna samhället ganska snabbt förändrats från att ha varit hemmafru till att bli tjänstgörande kvinna. Ändå har kvinnan oftast fortfarande huvudansvaret för hem och familj. Kraven ökar på henne i livets alla områden och den sammanlagda belastningen blir ofta för stor. När arbetsdagen är slut sjunker i de flesta fall mannens stressnivåer medan kvinnans ökar i de familjer där barn finns. Det är lika mångas kvinnor som män som arbetar men kvinnorna jobbar oftare deltid vilket försämrar hennes framtida pensioner. Brist på tid, stress och utbrändhet leder i sin tur till depressioner och långtidssjukskrivningar.
Enligt forskningsrön överför vuxna sin stress på barnen. När de vuxna inte mår bra så gör inte barnen det heller. Drygt 30 % av alla spädbarn idag knyter inte an till sina föräldrar under det första levnadsåret och relationen till föräldrarna är det som betyder mest för barnets hälsa. Föräldrarna köper leksaker istället för att ge av sig själva och sin tid. Detta därför att föräldrarna varken har orken eller tiden till det.
Ca 70 000 barn och ungdomar söker idag hjälp inom den öppna ungdomspsykiatrin och det är en kraftig ökning. De barn som mår allra sämst är barn till de hushåll med ekonomiska problem och till de familjer där föräldrarna är födda utanför Sverige. Försäljningen av antidepressiva medel till ungdomar i åldrarna 15 - 19 år har fördubblats mellan 1999 och 2003. Antalet självdestruktiva flickor har ökat med 40 % och köerna till barnpsykiatrin bara växer.
Torsten Pettersson som är litteraturprofessor skriver i en artikel i svenska dagbladet "vi är de välmående som mår dåligt, trots att vi har det så bra". Materiellt välstånd fyller inte våra naturliga behov. För att vi människor ska må bra måste vi få känna existentiell meningsfullhet. Vi vill bli sedda och hörda och känna oss betydelsefulla.
Pettersson menar att sekulariseringen, avkristningen är den stora orsaken till att Svenskarna mår dåligt. Vi känner vilsenhet och tomhet. Själv tror jag att det är den brutna kontakten med naturen som ligger bakom. Och kanske i kombination med sekulariseringen, att vi mist vår koppling till den andliga världen, och som jag ser det naturen. Jag tvivlar inte på att människor kan känna sig tillfredställda av en gudomlig skapare, men jag tror det är inbillat och att den äkta fulländade själen får vi när vi hittat balans med vår egen natur, den vi har inom sig.
Tillfällig tillfredställelse kan inte mäta sig med människans djupgående och grundläggande behov av mening i tillvaron. Vi är komplicerade varelser och på sikt kan vi inte lura oss själva med materiella ting i former av leksaker, nya kläder, elektroniska prylar och godis för att må bättre. Vi behöver som sagt känna en meningsfullhet med det vi gör. Detta är en viktig och mycket underskattad orsak till den psykiska ohälsa som smugit sig in i välfärden.
Dessa problem som vi mycket väl kan kalla i - landsproblem visar konsekvenser inte bara på oss själva utan även på människor på helt andra ställen i världen. I de fattiga u - länderna ser vi tydliga följder av vår välfärd. Det är deras resurser vårt överflöd består av. Detta överflöd som dessutom gör oss sjuka och olyckliga. Jag kan inte se någon mening med att vi fortsätter i dessa banor. Det är snarare en nödvändighet att bryta dem.
Inte bara människorna på planeten mår dåligt av denna hysteri. Hela ekosystemet håller på att rubbas med klimatförändringar, global uppvärmning, massutrotning av växt och djur arter, allt hänger ihop. När vi väl skapat obalans inom oss själva dröjer det inte länge förrän vi märker av en obalans även på vår omgivning.
Jag menar, vi går utbildningen djurvård och lär oss hur vi ska hålla djuren i fångenskap utifrån deras naturliga beteenden och behov. Samtidigt går vi runt och lever ett liv som skadar oss själva då vi glömmer att se till våra egna naturliga beteenden och behov. Vad som gör det ännu mer absurt är att vi inte bara skadar oss själva genom denna livsstil, vi förstör levnadsförhållandena för människor i andra världsdelar, vi förstör djurens naturliga habitat och utrotar dem i det vilda, och nu har det gått så långt att vi till och med förstör hela vår planets globala ekosystem.
Problemen är stora men lösningarna är små och de ligger inom var och en av oss. Vi måste ändra vårt samhälle och vi har makten att göra det, även om samhället i stort inte gärna vill ge oss möjligheten att se det. Vi måste lära oss inse att det är vi själva som är samhället och därmed bestämmer hur det ska se ut. Vi måste lära oss att lägga vårt ego åt sidan och se det hela ur ett stort perspektiv. Vi måste lära oss att avstå och därmed vinna tillbaka den meningsfullhet vi genom en felaktig livsstil förlorat.