Allting har en färg. Vad jag förstått så är det inte alla som tänker i färger på det sättet som jag gör. Det förvånade mig först. Jag trodde siffror och bokstäver hade särskilda färger i huvudet på alla människor. I mitt huvud har i princip allting olika färger. Känslor, former, sjukdomar, djurarter, människor, verktyg och så klart siffror och bokstäver. Kombinationer av siffror och ord som till exempel 103 eller ordet hund får en blandningsfärg av de färger som de enskilda tecknen har. Ibland påverkar kombinationen de enskilda färgerna och kan få en viss siffra att ändra färg. Förhållandena avgör alltid allting. 103 har en ljusblå, nästan gråbla, svag blå, nästan som ett moln. För att ettan är alltid vit eller ljust, ljust grå för mig, ibland lite silveraktig. Nollan har ingen färg, faktiskt. Och trean är blå, mellanblå, nästan som bakgrunden på min blogg, kanske lite ljusare och en aning klarare. När trean är enskild så är den grön men i kombination med 1:an blir den blå. Eller kanske det är nollan...

Ordet hund är lite brunorange. Det är precis som om vissa färger är mer dominante för det är alltid de mer maffiga färgerna som dominerar och färgar ordet mer än andra. I hund syns knappt det gröna n:et. Antar för att det har en så blek grön fräg. Det bruna h:t sätter mest prägel, kanske för att det är först? Men d:t som är orange gör ordet lite orangespräkligt. Som en smet där den ornaga färgen syns igenom lite här och var. Hela den bruna färgen blir i detta fallet inte mer orange utan färblir brun-brun. U:et är svårt. I detta ordet är det liksom brungrått. Men jag har aldrig riktigt tänkt på vilka färger de olika bokstäverna faktiskt har. Det kanske alltid är brungrått?

Siffrorna har jag i alla fall analyserat färgerna på ett antal gånger. Det är alltid samma färger. Det har aldrig ändrats. Flera har dock samma färg, ibland kan även de olika siffrorna ha exakt samma nyans men nyanserna kan variera lite. Kanske olika vanliga kombinationer har förvirrat mig lite och påverkat färgerna på de enskilda siffrorna?
0= ingen färg. 1=vit, ljusljusgrå, svagt genomskinlig eller silveraktig. 2= röd, mer åt det oranga hållet fast ändå röd, tomatröd. 3=grön, nästan lite gulgrön. 4=gul, kraftig och klar gul. 5= Starkt blå eller starkt grön. En mustig färg som är helt täckande. 6=Grön, mellan grön. 7=ljusblå 8=Röd, typsiskt röd, men den kan också vara svart. 9=brun, lite mörkare brun. Sen börjar kombinationerna.

Jag kan simma omkring i mina färger hur länge som hälst. Och olika färger jag ser kan påverka mig väldigt starkt, de kan starta känslor i mig. Vissa färger har påverkat mig väldigt mycket i livet och är ofta en grund märker jag olika tankar som jag ser framför mig. Färgerna på lejonen i lejonkkungen förklarar ibland för mig hur vissa förhållanden ligger till. Det låter konstigt men det är inte det. Det är som vanliga ord, de har olika betydelse. Och i kombination med andra färger eller mönster, strukturer m.m. så betyder det någonting. Ibland när tänkarna banar iväg och jag pratar med någon blir jag helt förtvivlad när jag inte kan sätta vanliga ord på vad det är jag ser. Jag känner bara en så stor förklaring inom mig på ett visst fenomen men orden passar inte in i den typen av språk. Jag vill bara utbrista "Ja juste! Jag förstår!" och trycka upp bilden i huvdet på dem, för jag kan inte förklara hur bilden kan förklara vad det nu är jag förstod.

Kanske alla har dessa bilder, eller egna motsavigheter, men bara inte lägger märke till dem? Jag tänker att olika upplevelser och erfarenheter i vår uppväxt har bildat de här "orden" eller byggklossarna till vårt medvetande. På någongting måste ju våra tankar byggas...