Sökte på mitt namn på google och fick då upp en sida som jag glömt bort jag var medlem på. Där hade jag för flera år sedan satt upp några bilder. Vad som kändes som en expolsion uppstod i mitt hjärta när jag såg bilden på min älskade vän och kärlek Ivo. En liten ponny som jag under hela min barndomstid tillbringat all fritid, och även en del skoltid, tillsammans med på ridskolan i folketspark. Fullt frisk och pigg blev mördad för ett par år sedan av sin ägare och jag drömmer ofta om honom på nätterna. Det är som om mitt inre fortfarande inte vill acceptera att han är borta. När jag tittar på ett foto av honom kan jag  fortfarande känna hans värme och mjuka päls samt minsta kontur av hans kropp mot min handflata. Han skulle ha fyllt 23 i maj detta året om han levt.

Ivo är den finaste vännen jag någonsin haft

Jag hittade även en bild på mig och Villy när vi var små

Gud vad jag missar allt roligt och viktigt när jag är i skolan. European social forum är i full gång och demonstrerar och protesterar och för fram viktiga saker medan jag sitter i skolbänken och lär min noll och struntsaker som hur mycket en fågel ska äta eller sånt som bara är självklart, som att man ska ha hjälm när man rider. Idag hade klimax en stor demonstration som jag precis missade.
  Nu är jag bara negativ och tråkig, men någonstans måste man väl få klaga av sig? Nu måste jag egentligen skriva klart mitt reportage, bara lite kvar. Så jag får sätta igång med det. Sen lägger jag ut det på bloggen.
   Nu sitter Angus (min hund) och jag i kökssoffan och äter ost. Det är gått, det är vi båda överens om. Dock tycker jag att man inte borde äta mer ost än vad man behöver, och den gränsen har vi båda passerat sedan länge. Angus håller nog inte med där, man äter om man kan äta, hade nog han tyckt om han kunde tycka. Så tycker nog många människor med. Att man äter av fler anledningar än att man är hungrig och behöver näring.
   När jag och Karin (min käraste vän) passerade Möllevångstorget på väg hem från Centralen för en timme sedan såg jag min mamma sitta vid ett bord med en skylt där det stod "Outdoor library" och titta på en liten dator. (Jag vill påminna nu om att det är full aktivitet på torget och inte bara min mamma som sitter där helt ensam med en skylt och en dator). Vi gick dit och mamma förklarade den lilla tillställningen. Det var en kompis till familjen som höll ett litet arrangemang där hon hade tillsammans med sin pojkvän och några kollegor från Danmark fixat ihop en vagn med allt material de hade från olika evenemang de haft (som jag förstod det). De håller tydligen på med konst för en mer medveten omvärld, kan man väl kalla det. Det är svårt att förklara det. Men budskapet är att förstärka samarbete mellan människor världen över. Idag hade en afrikans man kommit med en tio minuters lång film om vart pengarna i Europa egentligen kommer ifrån. Och det var denna film som mamma satt och kollade på när vi strosade över torget.

Nu ska jag klicka fram dokumentet "fem veckor på Holma gård" och lämna detta inlägg för er att läsa. Kram på er...

Svar: Man kan beskriva klimat som väderförhållandena på en större plats under en längre tid. Tillskillnad från väder som är mer tillfälliga förhållanden är klimatet på en plats det samma under mycket långa perioder.

Denna text är skriven av min vän Karin Eriksson som mailade över den till mig. Skicka även du hemskt gärna in dina skrivna texter som rör klimatet och människans framfart på jorden så att jag kan publicera dem här.

Alla växter och djur anpassar sig efter vad klimatet och deras livsmiljö erbjuder dem. Men vi människor, vi skapar våra egna regler, tar oss rätten att anpassa miljön efter oss istället för tvärt om. Men våra agerande får konsekvenser på klimatet och därmed alla levande arter av alla olika slag. Man kan se hela vår planet som ett enda stort ekosystem som är så enormt komplext och där så oändligt många faktorer spelar in. För att ekosystemet ska fungera måste det vara en jämn balans på jorden och alla mindre ekosystem måste också vara i form, alltså kan så mycket gå på sned. Många människor inser inte hur stora konsekvenserna av våra livsstilar kan bli, jag tycker det verkar som att vissa ser en vissen blomma framför sig när dom hör begreppet "klimathotet". Men verkligheten är att om vi fortsätter så här kommer fler liv än en blommas släckas. Våra barnbarn kommer inte överleva!

   Att leva klimatsmart kan vara svårt, information vi får om vad som är miljövänligt ser olika ut dag för dag. Och utan rätt kunskap är det lätt att göra mer skada än nytta. Men ge inte upp, fortsätt försöka!

   I stort sett alla är medvetna om att olika transporter, användning av fossila bränslen och mycket övrig konsumtion bidrar till klimatproblemen och den globala uppvärmningen. Fler och fler börjar också höra att maten vi äter också bidrar till klimatproblemen. Detta ämne fångade mitt intresse och jag kände att jag behövde veta mer. Maten påverkar miljön när den produceras, förädlas, tillagas och självklart transporteras. Ungefär en tredjedel av alla klimatpåverkande utsläpp kommer av detta. Detta har inte gett oss någon smäll ännu, inte ens en örfil, men de människor som redan kämpar för sin överlevnad, de som odlar maten vi lever på, dom tar smäll efter smäll.

   Det rör sig om 75 procent av världens fattiga som bor på landsbygden är helt beroende av jordbruket för att försörja sig. Dessa människor kämpar för att få större skördar och tjäna ihop en knapp summa för att kunna försörja sig och sin familj. Och medan deras magar skriker av hunger sitter vi lugnt (på andra sidan planeten) i TV-soffan och gottar oss med resultatet från deras tidigare skörd.

   Jakten efter ett rikare och enklare liv har lett till försök av ökade skördar därav matproduktion har skett på olämpliga marker. Skogar har blivit nedskövlade och stora områden har blivit kraftigt skadade. Vi har försatt planeten i en situation där vi mer än någonsin behöver skogens fotosyntes och renande effekter för luft och miljö. Det är därför helt ofattbart för mig att skogen skövlas i rasande fart och detta utan att uppmärksammas mer. Mer än en fjärdedel av världens våtmarker har torrlagts för att bli odlingsmarker och ca två miljarder hektar har blivit fördärvade av erosion sedan år 1945. Otroligt många växter och djur som är beroende av våtmarkerna utrotas när deras levnadsmiljö ändras så drastiskt. Att döma av detta låter det som att matbristen på planeten är stor, men är det vad vi upplever när vi står på ICA och ska bestämma oss för vilken sorts ris som passar bäst till middagen? Och sanningen är att det idag finns mer mat, i medeltal, per person än någonsin.

   När skördarna inte blir så lyckade som önskat har konstgödning och bekämpningsmedel tagits till hjälp. Syftet med detta är att få rikare skördar och undvika så kallat ogräs eller andra varelser som kan skada det man vill odla. Vid konstgödning används ofta fosfor och kväve vilket också resulterar i problem. I tidsskriften Science hävdar en forskargrupp att människornas utsläpp av kväve är lika allvarliga som ökande koldioxidhalter. Detta är bara en bråkdel av problemen som uppstår i samband med konstgödning och bekämpningsmedel. Givetvis är inte avsikten att bringa skador åt planeten, men att kontrollera naturen är inte så enkelt. Att dom så kallade matmilen är många är bara en liten del av matens påverkan på klimatet. Att välja ekologiska produkter är givetvis ett mer klimatsmart alternativ eftersom ekologiska odlare aldrig använder sig av vare sig bekämpningsmedel eller konstgödning. Ofta är priset på ekologiska varor lite högre men med hänsyn till vår planet, har dom extra kronorna plötsligt inte så stor betydelse.

   Trots att många miljoner människor dör av svält och vattenbrist varje år blir enorma mängder av skördarna till djurfoder, framförallt till boskap. För detta skövlas ofattbart stora arealer regnskog och savannmark. FAO delar med sig av fakta som visar att 70 procent av Amazonas regnskog har skövlats för att bli betesmarker. Ändå tror många att köttindustrin kräver mer mark där till. Tusentals bränder anläggs för bilda nya marker anpassade för boskap eller odling. 30 procent av planetens yta är utnyttjade för boskap och 33 procent av detta används för producera deras foder. Sveriges kor äter ca 165 000 ton soja och dricker 21 miljarder liter vatten om året. Av alla växthusgaser människorna släpper ut kommer hela 18 procent från djuruppfödning, vilket är mer än vad hela transportsektorn bidrar med. Att utsläppen är så stora beror mycket på korna, som på grund av att de idisslar, släpper ut växthusgasen metan. Metangas påskyndar växthuseffekten 20 gånger så mycket som koldioxid per kilo. Att så stora mängder sojabönor blir till djurfoder istället för mat till människor finner jag inte en värdig anledning till. Särskilt inte med tanke på att man dessutom, med betydligt mindre arealer kan producera mat för lika många individer.
   Ärtor, sojabönor och andra baljväxter är rika på protein och kan ersätta köttet i vår dagliga kost. De har dessutom en egenskap vilken är speciellt viktig i sammanhanget. Växterna kan omvandla kvävgas i luften till former som fungerar som näringsämnen för växten. Dom är därför inte heller beroende av konstgödning.
   Så mycket mer fakta finns på området och jag hoppas jag väckt någon slags vilja för att veta mer. Kunskap behövs! Jag tycker inte att klimatproblemen är något vi bara ska acceptera. Tillsammans kan vi göra mycket. Ta ditt eget ansvar och låt oss leva varje dag mot en ljusare framtid!

Tack Karin!

Vad är farligt avfall?
Svar: Vanligen klassas sådant vi slänger, som har en hälso- eller miljöfarlig påverkan, som farligt avfall. Sådant som är explosivt, brandfarligt eller smittförande kan också klassas som farligt avfall.

Hämtad från naturskyddföreningens hemsida

Har vulkanutbrott kylande eller uppvärmande effekt på jordens temperatur?
Svar: Partiklarna som sprids i atmosfären vid ett vulkanutbrott har en kylande
effekt eftersom de hindrar solstrålning från att nå jordytan.

Nyhet

För första gången under människans histora har Nordpolen blivit en ö  Klimatforskare är oroade - detta är ett tecken av den globala uppvärmningens framfart. I över 125 000 år har isen legat fast hela vägen till Ryssland och Kanada, nu kan skeppen passera dessa vägar utan problem.