Lite som hänt...

Tre dagar sedan jag skrev på bloggen senast. Det är för mycket just nu så tyvärr får bloggen vänta. Men lite får jag faktiskt ta att uppdatera. Anledningen till att bloggen itne riktigt hinns med just nu är att jag för det första har mycket i skolan nu innan terminsslutet och för det andra för att jag passar min kompis häst nu medans hon är i Malta som jag redan nämnt här tidigare.

Jag ursäktar mitt skriftliga oförmåga men jag är för trött för att orka skriva så inspirerande just nu. Hoppas ni orkar läsa röran...

Jag var ju på klassresa i danmark förra veckan. En klassresa som mer kändes som en verklig mardröm. Men den gav en hel del nya erfarenheter och väckte flera nya tankar i skallen. Så något positivt gav det. Även om det bara var hemska saker vi fick se. Det hemskaste av allt var att klasskompisarna tyckte om resan och att de påstod sig ha lärt sig någonting på de ställen vi besökte. Det ända jag lärde mig, som jag i och för sig redan visste om, var hur hemskt människor kan bete sig. (För er som itne fattar vad jag snackar om, läs inlägget klassresan).

Men men, nu i helgen fick jag nytt hopp för vår planet då jag följde med min underbara granne till en, vi kanske kan kalla det miljöpark? Jag vet itne om ni har hört talats om det som kallas permakultur? Det är allafall en slags filosofi på hur man kan odla för hållbar utvekling. Istället för att ha en stor åker där man kanske bara odlar en enda gröda, låt oss säga betor, så har man ett område där man imiterar naturens olika system. Man har, istället för ett enormt markskikt, träd, buskskikt och markskikt på detta område där man har lagt makren i olika nivåer för att på bästa sätt ta till vara på solens förutsättningar. Man har även lagt in små dammar här och där som ska reflektera solens ljus ännu mer till växterna. Allt man odlar och planterar i "parken" ska man ha användning för, antingen om man äter det, använderdet för läkemedel eller virke. I dammarna odlar man fisk och man kan hålla höns och driva växthus med hjälp av deras gödsel. I sin tur kan man använda växthusets värme för att värma upp hönshuset. Tanken är att alting ska gå runt med hjälp av ingenting, bara naturen.
   På ett sånt här ställe var vi allafall på besök. Det är min granne som har jobbat lite med en miljögrupp här i området vi bor på och de hade bestämt med skaparen till denna park att de skulle få en rundguiding i parken och få lite kunskap som de hoppades kunna ta med sig tilbaka till stan. Och kaki tänkte på mig och mitt intresse och frågade om jag ville med. Och desjälvklart ville jag det.
   När vi kommit fram till detta ställe som ligger i utkanten av höör här i skåne så pratade vi lite med en man som jobbade där. Han berättade lite om stället för oss, bland annat att de hade några hästar som de använde som arbetshästar. Det hoppade till inom mig av lycka när han sa att de håller på med natural horsemanchip. Och jag tänkte, här vill jag praktisera närsta termin. Så nu ska jag prata med min lärare. Tänk att vara på detta stället i fem veckor. Hela atmosfären var så skön där och folk gick omkring barfota och spelade säckpipa. Tänk att det finns sådana här platser så nära som man aldrig vetat om. De borde vara bättre marknadsföring, för jag är säker på att folk skulle vilja komma hit och de bara visste om det! De har näven en resturang som drivs helt eller delvis, jag vet itne riktgit, av mat de framställer själva i denna ekologiska permakultur park. Det är en helt vegitariskt resturang.
   Här har dom också en utblidning som heter småskalig ekologisk odling med ca 25-30 elever. De ska snart bli en egen folkhögskola tror jag det var, och de tänker även hålla kurser för hippologer inom körnign, nämnde Arne som gav oss rundvandringen. Han är en av de två som har byggt upp stället.

Efter besöket här åkte vi till Alnarp där Kaki pluggar till trädgårdsingenjör. Hon visade oss runt i växthusen och i den fantastiska parken. Synerna av de magnifika träden i alla dess olika gröna nyanser och blommor i all jordens färgskala gör att man får gåshud. Tänk att det har funnits här, endast en halvtimmes cyklande hemmifrån, hela tiden.

Jag tog ett hundra tal bilder som jag måste visa er här på bloggen, dock itne alla. Men jag har dem tyvärr inte på detta datorn så jag får lägga upp dem imorgon.

Kram på er alla! <33


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0