Vem styr världen egentligen

En tanke som så ofta flyger genom mitt huvud, och precis tittade förbi igen, är att allt är så konstigt. Jag ska utveckla detta kanske? När jag bara har tänkt i flera dagar utan att läsa eller få några intryck av vad andra människor tycker och tänker, så blir jag så nere. Världen känns som en stor håla med blodtörstiga människor som bara är ute efter rikedom och karriär för egen del. Men när jag sedan surfar in på internet och läser alla människors tankar som de så grundligt tänkt igenom, blir jag så glad. Människor tänker egentligen mycket, var för sig. Men om de inte för ut det i verkligheten stannar de bara kvar som tankar och världen blir istället styrd av andra behov hos oss. 
   Jag läste precis en intressant blogg av en kille vid namn Stefan och det vår då tanken uppenbarade sig igen. Varför ser världen ut som den gör när det finns så mågna visa människor? Varför tar inte dessa människor tag i vår gemensama värld och styr upp den? Kanske det hade varoit bättre om den såg helt annorlunda ut än vad den gör i nuläget? Tänkt om det hade varit bättre om den styrdes av någontign annat än kunskap? Som till exempel de lagar vi alla har innom oss. De lagar vi har lärt oss att så duktigt stänga av. 
   Jag vet så klart inte, jag bara spånar. Kanske det är så att vi alla har en egen natur innom oss som hela tiden visar vägen, men att vi genom alla yttre omständigheter vi byggt upp runt om kring oss har svårt att se den. Jorden har sin naturliga bara runt solen, humlan har sin naturliga livsrytm i naturen och krabban lever efter sin livsrytm i havet. Allting har kanske sin egen natur inom sig, även vi, och när vi våldför oss på denna går det inte att undvika att få konsekvenser. Vi gör ingrepp i denna naturliga balans och harmonin på jorden försvinner längre och längre i fjärran. När vi lägger våra abstrakta lagar och regler skapas en konflikt. I fall det är så här måste en av konsekvenserna vi lagt på oss vara den hotande klimatpåverkan vi ser idag. Även fattigdom och svält måste vara en av konsekvenserna av vårt ingripande i naturens normala rytmer, eller ska jag kalla det kretslopp? När vi tar och tar, gräver och gräver, på ett ställe, bildas en grop. 
   Om vi kan lära av naturen som vi i och för sig kommit långt ifrån i och med vår stora industrialism, kan den ge oss värdefullt vetande som vi kan lära oss leva efter. Vi lär oss läxor och vi inser våra misstag. När vi lärt oss följa vårt eget rels genom livet, först då hittar vi den lycka och betydelse vi hela tiden jagar efter. Ofta genom att glida tvärsöver relset och ge oss ut på helt andra ytor än vi borde. Genom att försöka köpa oss denna lycka. Eller genom en karriär som bygger på att ta, försöka lindra sin rastlöshet. Som egentligen bara kommer utav av vi spårat ur från relset vi föddes på. 
  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0