Vill tipsa om en toppen sida, där du verkligen lär dig massor på ett roligt och enkelt sätt. Vem som hälst kan förstå vår situation när de klickar omkring på planeten från denna sida.

SVT bjuder verkligen på fakta om vår plandet. Jag råder dig till att gå in och kika runt där. Har lärt mig massor!

Och en dokumentär som verkligen får håren att resa sig är Planeten
Planeten del 1

Planeten del 2

Planeten del 3

Planeten del 4

Dom är verkligen toppen och är varmt rekomenderad av mig! =)

Här kan du läsa om vad de olika delarna handlar om.

Planeten - serien

Första avsnittet: Global förändring

Det första avsnittet tar fasta på den globala förvandlingen. Människan har omformat 50 procent av jordklotets yta - aldrig har en enskild art påverkat klotet som vi gör i dag. Faktum är att forskarna nu säger att människans inverkan på jorden är lika stor eller större än de stora naturkrafterna. Och det handlar om långt större förändringar än "bara" klimatförändringarna.

Jordsystemet är sårbart, och forskarna vet i dag att det kan vara farligt för oss människor att utmana det system som håller oss vid liv.

- Vi ser mycket tydliga tecken på att miljön inte mår bra, och det är på grund av oss - våra aktiviteter. Men nu finns det också många människor som jobbar med att förbättra planetens hälsa. Så själva poängen är inte att detta är deprimerande budskap, utan att detta är en väckarklocka, säger Will Steffen, professor och direktör för Centre for Resource and Environmental Studies (CRES). Läs och se intervju med Will Steffen

Tittarna får möta människor från vitt skilda delar av vår planet, som alla tecknar bakgrunden till de förändringar som pågår. Bland dem finns den framgångsrike kinesiske entreprenören Xu Jin, som exemplifierar det nya Kinas sensationella ekonomiska framväxt.
Under de senaste 20 åren har antalet naturkatastrofer i världen femdubblats. Tittarna får möta Pete och Fran Smith i Canberra som plötsligt fann sig vara instängda mitt i en eldstorm.

- Jag minns ljudet, det lät som en jumbojet satt ovanpå mitt huvud, berättar Pete och beskriver de hundra meter höga lågor som stod upp från bergen omkring deras hus.

Ytterligare en mätbar förändring som tas upp i det första avsnittet är att 96 procent av alla världens dokumenterade glaciärer minskar i storlek. När Himalayas glaciärer är borta betyder det att Asiens smältvatten är borta. Det är vattnet som föder alla större floder i Asien, vilket i sin tur är nödvändigt för odlingen av ris och andra grödor.

- Försvinnandet av dessa glaciärer kommer innebära en global humanitär katastrof, menar debattören George Monbiot.

Dessutom tar avsnittet upp den förutspådda ökningen av flyktingströmmar från områden utsatta för temperaturförhöjning och torka till följd av global uppvärmning.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Planeten - serien

Andra avsnittet: Naturens resurser

Det finns bara ett enda jordklot och vi är sex miljarder människor på jorden. Vi utnyttjar jordens resurser till bristningsgränsen och tar ut mer än vi får tillbaka. Hur ska jordens resurser räcka när vi blir alltfler, och alltfler vill ha alltmer?

- Vi måste komma ihåg att planetens resurser är begränsade och att det bara finns en planet. Vi har ingen annanstans att ta vägen - vi måste lära oss att leva inom ramen för planetens resurser, säger Will Steffen, (läs intervju men Steffen).

Andra avsnitten av Planeten tar fasta på problemet med det västerländska levnadssättet. Ett levnadssätt som i takt med att Indiens och Kinas ekonomier växer allt snabbare nu blir möjligt och nåbart för allt fler.

Men redan nu, när vi är sex miljarder människor på jorden, utnyttjar vi jordens resurser till bristningsgränsen. Om utvecklingen fortsätter och vi år 2050 kommer vara så många som nio miljarder skulle vi behöva fem planeter! Var ska vi hitta dem?

- Många av de rika länderna menar att Kina och Indien kommer att bli det stora problemet. Men de rika nationerna är inte i position att kritisera de fattiga. Titta på det per capita - hur mycket konsumerar vi i väst, otroliga mängder mer. Det är djupt orättvist av oss att säga att ni andra får reda ut problemet. Trots det är det många av de rika länderna som hållit den linjen, menar George Monbiot, författare, debattör och gästprofessor på Oxford Brookes University, (se intervjuer med Monbiot).

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Planeten - serien

Tredje avsnittet: Djur och växter

I samma takt som vi människor har blivit fler har de vilda djuren och växterna blivit färre. I dag är antalet hotade arter svindlande högt och flera arter dör ut varje dag. Men vad spelar det för roll? Vilken nytta har vi av alla dessa arter vi aldrig har sett och inte ens vet namnet på? Kvällens avsnitt av Planeten har underrubriken Djur och växter.

- Ledande biologer världen över är överens om att vi är på väg in i en era av massutrotning av arter - det är ingen tvekan om det, säger Norman Myers professor vid Oxford University.
(se intervju men Myers).

I kvällens avsnitt av Planeten möter tittarna bland andra Karl Ammann i Nanyuki, Kenya. I sitt arbete som naturfotograf har han bland annat verkat för att sätta stopp för utrotningen av gorillor i Afrika. I Karls familj ingår även den 20 år gamla schimpansen Ka Maze. De köpte honom på en flodbåt för fem dollar av en tjuvjägare utan att tänka på de långtgående konsekvenserna. Men så fort Ka Maze hade Karls fru att hålla i vägrade han släppa taget. Sedan dess är han en del av deras familj, de leker, äter och ser på tv tillsammans.
- Vi tror att han har samma slags känslor som vi människor har. Och han är en daglig påminnelse för mig om varför jag jobbar i den här branschen. Om vi inte kan skydda dessa djur som är våra närmaste släktingar - vilka kan vi då skydda? frågar sig Karl Ammann.

De medverkande forskarna i kvällens avsnitt menar att samspelet mellan planetens ekosystem är långt mer komplext än vi tidigare anat. Och det som drabbar djur och växter, drabbar också oss människor i slutänden.

Norman Myers vid Oxford University menar att den viktigaste frågan just nu är om vi verkligen vet vad vi gör, och att det entydiga svaret är nej trots att vi fortgår som om vi hade full koll på läget. Det är dags att ta ett steg tillbaka, pausa och tänka efter.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Planeten - serien

Fjärde avsnittet: Tid att välja

Vi lever i en värld som förändras, det vet vi. Klimatfrågan är bara en av många avgörande frågor mänskligheten har att ta ställning till. Men hur stora förändringarna kommer att bli är det upp till oss själva att bestämma. Det fjärde och sista avsnittet av Planeten har underrubriken möjligheter och konsekvenser.

Enligt många forskare har vi 20 till 50 år på oss att förändra vår energianvändning och vårt ekonomiska system. Kanske också vårt sätt att leva. Men är vi kapabla att förändra oss? Vad kan vi vanliga människor göra? Och är politikerna modiga nog att fatta de beslut som krävs. Om inte - vilken värld kommer de barn som föds i dag växa upp till?

Det sista avsnittet av Planeten tar bland annat upp Kyotoprotokollet som undertecknades 1997. Det är en kompromiss som innebär att utsläppen år 2012 ska vara minst 4 procent lägre än utsläppen 1990.
- Det som krävs är en minskning på kanske 70 procent, vilket kräver en betydande förändring av samhället. Det berör människors rörlighet och livsstil och påverkar starkt konsumtion och produktion världen över. Och det målet är mycket svårt att uppnå, menar Jill Jäger, senior research scientist på Sustainable European Research Institute (SERI) i Wien.

Tittarna möter bland andra Hugh Sawyer som arbetar på auktionsfirman Sotheby i London. Han har sagt upp sin lägenhet, gjort sig av med i princip alla tillhörigheter utom det som ryms i en ryggsäck och flyttat ut i skogen.
- Rent hypotetiskt tror jag det är möjligt för människor som bor i stora städer att leva i harmoni med naturen, problemet är bara att många inte har kommit på hur det är möjligt än, menar Hugh Sawyer. Jag hoppas att folk ska se vad jag gör, kanske skratta åt det men börja ifrågasätta sin livsstil, fortsätter han.
- Vad vi måste göra - vi måste inte göra någonting. Det finns inget måste - bara val och konsekvenser, menar Mathis Wackernagel en av grundarna till konceptet ekologiska fotavtryck och VD för Global Footprint Network.